Världens fyra största tillväxtländer, Brasilien, Ryssland, Indien och Kina, även kallade Bric-länderna har den senaste tiden inte rosat fondspararna. I år har MSCI Bric-index, räknat i kronor, fallit med drygt 8 procent. Samtidigt har världsindex bara fallit med 3 procent.

Sämst har det gått för Indien som både har fått se sin valuta falla i värde samtidigt som den indiska börsen har tappat. Räknat i lokal valuta har den indiska aktiemarknaden fallit med 8 procent men för oss svenskar är nedgången mer än det dubbla, drygt 17 procent, på grund av valutakursförändringarna.

Den ekonomiska aktiviteten i Indien är hög. Den indiska centralbanken räknar med en tillväxt på cirka 8 procent i år. Samtidigt ökar riskerna för en överhettning. Inflationen i Indien är bland de högsta i Bric-länderna, och den uppgår till drygt 6 procent.

För att kyla av ekonomin höjde den indiska centralbanken sin styrränta idag med 0,5 procentenheter till 7,25 procent. Det var mer än vad analytikerna hade räknat med. De flesta hade förväntat sig en höjning med 0,25 procent. Börsen backade med drygt 1,5 procent.

Den indiska centralbanken meddelade också att den förväntar sig att den höga inflationen består, och kanske förvärras än mer. Den kraftiga börsreaktionen reser farhågor om att inflationsförväntningarna inte är förankrade.

Centralbanken räknar också med att prognoserna för huvud- och kärn-KPI kan komma att överträffas. Konsumentprisindex steg till nästan 9 procent, vilket är 1 procentenhet över centralbankens mål.

Vad gäller Brasilien har börsen hittills i år fallit med nästan 10 procent, räknat i svenska kronor. Landets regering brottas också med överhettning. Förväntningarna på konsumentprisindex stiger. Nu ligger de på cirka 6,5 procent för 2011, det är en ökning från 6,3 procent för bara månad sedan.

Centralbankens styrränta är också hög och ligger idag på 12 procent. Marknaden förväntar sig ytterligare höjningar till mellan 12,25 och 13,25 procent i år, för att stävja prisutvecklingen.

Nyligen infördes begränsningar i att finansiera bilköp med lånade pengar. Det ska ses som ett försök av regeringen att få ned den inhemska efterfrågan utan att diva upp växelkursen. En starkare valuta är nämligen också ett problem som ger Brasilien en sämre konkurrenssituation för den så viktiga exporten.

Världens största tillväxtmarknad, Kina, har det också motigt. Nyligen presenterades data över det kinesiska inköpschefsindex som visar att det faller. Marknaden hade förväntat sig att det skulle ha stigit till 54 från tidigare knappt 53,5, därför blev det en besvikelse när det föll till 52,9.

Tillväxten är fortsatt stark och i år väntas den stiga med cirka 9,5 procent. Men inflationen hotar. I mars uppgick den till cirka 5,5 procent, vilket är 1,5 procentenheter högre än regeringens mål om 4 procent. Matpriserna har stigit med 12 procent i år.

Ett problem är Kinas heta fastighetsmarknad. Trots att regeringen tagit många krafttag för att dämpa prisutvecklingen visar den senaste statistiken att fastighetspriserna fortsätter att stiga. Under april steg de med 0,4 procent, vilket betyder att det har varit prisstegringar varje månad, de senast åtta månaderna.

Marknaden förväntar sig ytterligare åtstramningar i form av räntehöjningar och höjda krav på bankernas reserver för att dämpa den överhettade marknaden. Det gillar inte aktiemarknaden. Den kinesiska börsen har också backat, i år med cirka 7 procent, vilket är betydligt mer än världsindex som helhet som bara har fallit med 3 procent.

Ryssland är det enda Bric-land som haft en positiv börsutveckling i år. MSCI Rysslandsindex har stigit med cirka 4 procent.

Men den senaste tiden har börsen utvecklats sämre. En anledning är att den ryska centralbanken oväntat höjde styrränta i slutet av april till 8,25 procent från 8 procent. Det tog de flesta analytikerna på sängen då 15 av 20 hade förväntat sig att centralbanken skulle hålla oförändrad.

Bakom räntehöjningen ligger oro om stigande inflation. Nu uppgår den till cirka 9,5 procent, vilket är högre än centralbankens mål om 6 till 7 procent. Den höga inflationen beror till stora delar på stigande mat- och bränslepriser i Ryssland. Nyligen ströps all export av bensin då tillgången varit låg i Ryssland och priset har stigit kraftigt.

I april tappade också den ryska ekonomi fart. Siffrorna över aktiviteten i tillverkningsindustrin visar på den störst nedgången sedan december 2008. Även det ryska inköpschefsindex föll i april. Siffran 52,1 var den lägsta sedan november och ett fall från 55,6 sedan mars.

Det är oroande då tillverkningsindustrin och exporten brukar vara vägledande för resten av den ryska ekonomin. Den ryska ekonomiska tillväxten väntas inte heller öka kraftigt i år. Det ryska finansdepartementet räknar med att BNP stiger med 4,2 procent i år, från 4 procent förra året.

Utifrån ett fondspararperspektiv finns risk att Bric-fonderna fortsätter att falla, drivet av sämre börsklimat i allmänhet och i Bric-länderna i synnerhet. När riskaptiten minskar brukar det ofta drabba tillväxtmarknaderna hårdare än industriländerna.