Förvaltarna på det finska fondbolaget FIM åker kontinuerligt världen runt för att ta tempen på världens stora tillväxtmarknader. Efter den senaste resan kommer blandade åsikter om framtiden.

Men intresset för tillväxtmarknaderna är stort. Bara i år har det strömmat in cirka 78 miljarder dollar i nytt kapital till tillväxtmarknaderna. FIM tror att det ökande intresset fortsätter även nästa år bland annat tack vare goda tillväxtutsikter, stark likviditet i företagen och attraktiva värderingar.

Den ekonomiska situationen för många mindre tillväxtländer har dessutom ljusnat och kreditvärderingsinstituten har höjt kreditbetygen för Ecuador, Filippinerna, Hongkong, Kenya, Kina och Mongoliet. I Turkiet har de ändrats till positiva.

Men den goda tillväxten har sina baksidor. Inflationen är en het potatis på tillväxtmarknaderna.

Livsmedelspriserna har stigit kraftigt efter de dåliga skördarna och deras tyngd är stor i många tillväxtländers konsumentprisindex, vilket riskerar att driva upp inflationen. I ett första skede tror FIM att prisökningarna troligtvis endast kommer att synas i form av en minskning av den övriga konsumtionen. Men på sikt kan det slå igenom på övriga priser och öka trycket på stramare penningpolitik. Just nu neutraliseras det delvis av en försvagning av valutorna mot den amerikanska dollarn.

I Kina är situationen tydligast, och FIM ser just nu inflationen som det största hotet mot den kinesiska aktiemarknaden. FIM spår att dagens inflation på knappt 4 procent kommer att stiga till mellan 6 och 7 procent de närmste åren, och att räntehöjningarna kommer att fortsätta från Kinas centralbank.

Fondbolaget menar att det kan vara bra ur ett aktieperspektiv att ha en lagom stigande inflation. Det finns också bolag som gynnas av det, till exempel livsmedelsproducenterna. Dessutom kommer den snabbt växande medelklassen i Kina att efterfråga både mer livsmedel och mer av högre kvalitet.

I Indien är det högkonjunktur för byggandet. FIM rapporterar om att priserna i många områden är högre än toppnivåerna 2008. Indien har också börjat ta tag i bostadsbristen i slumområdena.

HDIL är ett byggbolag som har specialiserat sig på slumområden. Utanför Mumbai bygger de bostäder åt över en miljon invånare. Detta är det största byggobjektet i sitt slag i Indien, storleken på hela området är 21 hektar.

Staten har sålt markområdet till 40 procents rabatt, men det förutsätter att bolaget bygger ett visst antal bostäder åt invånarna i slummen som får lägenheterna gratis och kan sälja dem först efter tio år.

Utanför Mumbai håller byggbolaget Lavasa Corporation på att bygga en ny stad med namnet Lavasa. Bygget startade 2008 och planeras att var klart 2021. Målgruppen för denna stad är unga, mycket välutbildade människor som arbetar inom IT-, utbildnings- och hotellbranschen. Men det är inte den enda nya staden som kommer att byggas i Indien. Enligt McKinsey Global Institute bör Indien bygga 25 nya satellitstäder för att kunna möta efterfrågan på bostäder.

Även den brasilianska byggsektorn växer starkt, både genom räntesänkningarna, lagändringar, och en ökning av disponibla medel. Bostadsbristen är stor och uppgår till cirka 7 till 8 miljoner bostäder.

Fram till år 2005 byggdes det cirka 100 000 nya bostäder per år i Brasilien. Den har nu ökat till mellan 400 000 och 500 000 nya bostäder per år. Idealsituationen för företagen inom sektorn skulle vara att bostadsbyggandet skedde i en takt på strax över en miljon per år.

Men bostadslånen är fortfarande små. Även om den årliga tillväxttakten för bolån i Brasilien har varit tvåsiffrig sedan år 2005 är bolånens andel av bruttonationalprodukten fortfarande bara cirka 3 procent. I Mexiko är motsvarande siffra 10 procent och i Chile 15 procent.

I Ryssland närmar sig valåret och FIM rapporterar att diskussionerna i Moskva i allt högre grad handlar om huruvida det kommer att ske några förändringar nästa år eller om man kommer att fortsätta på den inslagna vägen inom politiken och ekonomin.

FIM anser att korruptionen och det dåliga styret har förvärrats. Insideraffärer är mer regel än undantag vid exempelvis omstruktureringar av lokala operatörer och i samband med liberaliseringen av elmarknaden.

Den ryska aktiemarknaden har värderats till en nivå som är cirka 40 procent lägre än övriga Bric-länder i genomsnitt. FIM menar att det inte bara är korruptionen som har lett till den stora värderingsskillnaden, men att det är väldigt viktigt att känna bolagen och ha kunskaper om både ledningen och huvudägarna när man investerar i Ryssland.