Korta svenska räntefonder investerar i räntebärande värdepapper vars löptid är kortare än ett år. Och när det gäller dem brukar man säga att det är bästa att välja den med lägst förvaltningsavgift. Skillnaden i avkastning är ändå så liten. Anledningen är att förvaltarnas möjligheter att vara aktiva och avvika från varandra är mycket små, framför allt i jämförelse med till exempel aktiefonder.

Historiskt har dessutom de billiga fonderna gett högre avkastning än de dyrare. Skillnaderna i ränta på olika placeringar, stats- och företagsobligationer, har varit relativt små. Men finanskrisen har ställt de gamla sanningarna på ända. Upplåningskostnaderna för företag har skenat iväg och ränteskillnaderna mot vad staten kan låna för har ökat markant.

I december fick den som lånade ut pengar till staten i tre månader 1,75 procents ränta, på årsbasis. Samtidigt krävde marknaden 4,3 procents ränta för att våga låna ut till Scania. Idag får man 0,4 procent i ränta för att låna ut till staten i tre månader, men 1,3 procent om man lånar ut till Scania ungefär lika länge. I de korta räntefondernas värld är det mycket stora skillnader.

Vissa fonder vågade sig på att ta risk på företagscertifikatsmarknaden under finanskrisen, medan andra låg säkra i statspapper. Skillnaderna ser vi nu i, till exempel Spiltan Räntefond och Öhmans Penningmarknadsfond. Båda tillhör de absolut billigaste på marknaden och tar bara 0,1 procent i årlig förvaltningsavgift. Avkastningen skiljer däremot mycket.

Spiltan som har placerat i högriskräntepapper så som företagscertifikat har stigit med 5,4 procent på ett år. Lågriskfonden Öhman har bara stigit med 2,8 procent. Spiltans största innehav är också just Scanialån. Men där finns också lån till SEB, Volvo och TeliaSonera. Öhmans fond består till cirka 95 procent av lån till svenska staten.

Danske Invest Sverige Likviditet är den mest ägda korta svenska räntefonden bland Avanzas kunder. Men den är inte billigast utan kostar 0,3 procent per år. Trots att den kostar tre gånger så mycket ligger den lågt bättre än Öhman och bara snäppet under Spiltans fond. Det senaste året har den stigit med 5,3 procent. Sex av de tio största innehaven är korta lån till företag, till exempel Stadshypotek, Landshypotek och Nordea.

Att ta mer risk har sannerligen betalat sig den senaste tiden för korta svenska räntefonder. Frågan är hur det kommer att se ut framöver? När ekonomin blir bättre kommer ränteskillnaderna att minska, men hur lång tid det tar är svårare att säga.

Sarah Carlsson på Danske Capital tror att det finns bra investeringsmöjligheter i ytterligare drygt ett år.

"I takt med att ekonomin förbättras kommer räntespreadarna mellan stats-, bostads- och företagslån att minska. För Volvo har räntan redan halverats, och inom ett till två år kommer de generellt att ha halverats. Men de blir inte lika små som tidigare", säger Sarah Carlsson.

Det finns alltså fortfarande möjligheter att tjäna extra avkastning för de som vågar sig utanför de säkra statspapprena. I det kortare perspektivet är därför inte förvaltningsavgiften det viktigaste när det gäller korta räntefonder. Men på sikt kommer vi med stor sannolikhet att återgå till det mer normala, och då blir förvaltningsavgiften en viktig del i fondanalysen.