Det blev en överraskande uppstuds i ekonomin i fjolårets sista kvartal, säger SEB:s seniorekonom RobertBergqvist efter att ha läst den senaste statistiken om Sveriges bruttonationalprodukt, BNP.

Enligt SCB steg BNP med 0,8% under förra årets fjärde kvartal, jämfört med det tredje. Det är långt över analytikerkonsensus som väntade en tillväxt på 0,3%, enligt Bloomberg.

Mätt i årstakt ökade BNP med 2,4% i fjärde kvartalet, vilket också är över väntade 1,1%.

"Det är ju glada siffror som visar en styrka i svensk ekonomi", säger Robert Bergqvist till Placera.

"Tar det med en nypa salt"

Men han vill inte ropa hej riktigt än.

"Statistik över BNP har varit väldigt spretig, så jag tar det med en nypa salt."

Han hänvisar dels till de kvartalsvisa siffrorna från SCB, men också statistik från Konjunkturinstitutet. I torsdags släpptes den månatliga barometerindikatorn som visade på en något fallande konjunktur i landet, och en nedgång i svenskarnas konsumentförtroende. Det tycker Robert Bergqvist antyder en viss osäkerhet i den ekonomiska återhämtningen.

Eftersom statistiken spretar blir det svårt att dra slutsatser, förklarar Bergqvist. Även för en seniorekonom på en av Sveriges största banker.

"Däremot är BNP-siffrorna en viktig pusselbit och bekräftar att svensk ekonomi rör sig i en positiv riktning", säger han.

Oron för tullar kan ha påskyndat exportsiffror

Den främsta drivkraften bakom kvartalets stigande BNP-siffror var ett starkt varunetto förklarat både av att exporten ökade och att importen minskade.

"Man ska hålla ett öga på den minskade importen. Det kan vara en varningsklocka för att det är ett tecken på en svagare inhemsk ekonomi", säger Robert Bergqvist och hänvisar till att svenskar konsumerar mycket importvaror.

Hur ska man tänka kring den ökade exporten, i osäkra geopolitiska tider med risk för handelskrig?

"Nu låter jag negativ till statistiken, vilket jag inte är men tycker att det är viktigt att poängtera. Just oron för tullar tror jag kan ha påskyndat exporten av varorna."

Under fjolårets fjärde kvartal stod det klart att Donald Trump skulle bli USA:s 47:e president. Redan då hade han lagt ett antal vallöften om att höja flertalet tullar. Därför menar Bergqvist att det finns möjlighet att företag har påskyndat sina leveranser och försökt sälja mer varor, i försök att undvika eventuella framtida tullavgifter.

Av samma anledning kan det också vara så att svenska företag passat på att köpa extra mycket utländska varor.

"Den möjligheten måste vi ta i beaktning när vi läser in statistiken. Man måste vara medveten om bristerna generellt sett kring data", säger ekonomen.

När återhämtar sig arbetsmarknaden?

Nordea skriver i ett marknadsbrev om de färska BNP-siffrorna att den överraskande starka tillväxten innebär att ekonomins återhämtning har startat.

"Det innebär i sin tur att arbetsmarknaden kommer börja återhämta sig senare i år”, skriver storbanken.

I januari ökade antalet arbetslösa med 114 000 till 592 000, vilket motsvarar 10,4% av arbetskraften. Men att skriva arbetsmarknaden kommer stärkas i år är inte direkt någon kioskvältare, säger Robert Bergqvist. Det stora frågetecknet är när i år.

"Vi trodde att det skulle ske lite tidigare i år, under första kvartalet. Men det känns som att det nu kan dröja in i andra kvartalet", säger han.

Ett annat frågetecken är var vändningen kommer uppstå. När Robert Bergqvist får blicka lite längre in i 2026 och 2027 så tror han att en teknologisk acceleration med AI visserligen kommer att leda till att jobb försvinner, men också skapa nya jobb inom tekniksektorn.

"En annan faktor som tyvärr också kommer spela roll är den om säkerhetspolitiken", förklarar han.

"Det är ganska uppenbart att vi måste satsa mer på att bygga vårt försvar och där pratas det mycket om finansiering, men vi får inte glömma att det behövs personal också. Det tror jag kommer ha en stor positiv påverkan på svensk arbetsmarknad."