För den som börjar spara i fonder är rådet ofta detsamma: bygg en bred bas. Det innebär i praktiken nästan alltid en global indexfond, säger Johanna Englundh från Morningstar när hon gästar Placerapodden.

"Den globala aktiemarknaden, och särskilt USA, är extremt genomlyst. Det gör det svårt för aktiva förvaltare att konsekvent slå index över tid. Därför visar studier att indexfonder ofta är ett rationellt val just där."

Men bilden av globalfonden som helt neutral kan vara missvisande.

USA står i dag för mellan 60 och 75% av innehavet i många globalfonder. Det innebär både en koncentration mot en enda marknad och en tydlig dollarexponering.

"Man behöver inte försöka parera valutarisken, men man ska förstå att relationen mellan kronan och dollarn påverkar avkastningen. Vissa år ger det motvind, andra år medvind."

För den som vill ha ännu bredare spridning pekar hon på så kallade All Country-index, där även fler marknader ingår än i traditionella globalfonder.

Home bias

Trots globalfondernas dominans har många svenska sparare en tydlig hemmapreferens. Det är vanligt att kombinera globalfonder med svenska stor- och småbolagsfonder.

"Det är naturligt. Men ju smalare man går i sin inriktning, desto mer bör fonden ses som en krydda snarare än basen i portföljen."

Samtidigt menar Johanna Englundh att Sverige historiskt varit en stark börsmarknad.

"Hade Sverige varit en dålig marknad hade det varit en annan sak. Men vi har haft väldigt god avkastning över tid och många kvalitativa börsbolag. En något högre Sverige-vikt än i globala index stör mig inte."

Aktivt eller passivt

Skillnaden mellan aktiv och passiv förvaltning är en av fondsparandets mest omdebatterade frågor. Morningstars studier, bland annat Active/Passive Barometer, visar att aktiva förvaltare som grupp har svårt att slå index – men inte överallt.

“När Morningstar bryter ned resultaten per marknad går det att se att aktiva förvaltare som grupp klarat sig bättre på vissa marknader. Sverige är ett sådant exempel."

Det finns exempel på aktivt förvaltade Sverigefonder som levererat stark avkastning över tid. Men aktiv förvaltning ställer högre krav på spararen.

"Du måste följa upp, läsa månadsbrev och förstå varför fonden gått som den gjort. Det handlar om att bygga förtroende för förvaltaren."

Hon betonar att högre avgifter inte per automatik är fel.

"Jag har inga problem med att betala mer om jag tror att det ger bättre avkastning. Det är ju det man betalar för."

Avgifterna – viktiga att förstå

Fondavgifter är en av få faktorer spararen faktiskt kan kontrollera. Samtidigt visar statistiken att fonder med höga avgifter har svårare att överleva och leverera långsiktigt.

"Fonder som läggs ned har ofta haft höga avgifter. Samtidigt lanseras nya fonder nästan alltid med lägre avgifter än tidigare."

Den genomsnittliga avgiften för aktivt förvaltade fonder ligger runt 1%, berättar hon.

"Det man verkligen ska se upp med är prestationsbaserade avgifter. Då måste man förstå exakt hur de tas ut, mot vilket jämförelseindex och om det finns så kallad high watermark."

High watermark innebär att fonden först måste ta igen tidigare nedgångar innan prestationsavgift kan tas ut igen.

Särskilt problematiskt blir det när aktiefonder jämförs mot låga räntenivåer.

"Då är det inte särskilt svårt att slå tröskeln och ta ut prestationsavgift, även om risken är hög."

Flödena

Under 2025 har det varit tydliga utflöden från rena USA-fonder, samtidigt som globala fonder fortsatt ta in kapital.

"Många vill minska USA-exponeringen. Men har man fortfarande globalfonder i portföljen är USA-andelen ofta fortsatt hög."

Samtidigt har aktivt förvaltade svenska storbolagsfonder haft inflöden, medan småbolagsfonder sett utflöden.

"Det är ovanligt och sammanfaller med att storbolagsfonder presterat bättre än småbolag under perioden."

Lyssna på hela avsnittet här eller här.