I slutet av februari trappades konflikten på Krimhalvön upp och har sedan dess spridit sig till de östra delarna av Ukraina. Utvecklingen har följts av fördömanden och sanktioner mot Ryssland från EU och USA och situationen är fortfarande allvarlig.

Krimkrisen ledde initialt till att Moskvabörsen sattes under rejäl press. I februari föll MSCI:s Rysslandsindex, mätt i kronor, med nästan 5 procent.

Samtliga Rysslandsfonder som finns på den svenska marknaden drogs med ner i fallet. Carnegies Rysslandsfond kom lindrigast undan med ett tapp på under två procent.

I spåren av Rysslands övertagande av Krim fortsatte sedan nedgången under både mars och april. Men i maj dämpades ryssfrossan något och investerarna hittade tillbaka till Moskvabörsen. Facit blev en urstark månad där index rusade drygt 15 procent. Detta trots fortsatta oroligheter i de östra delarna av Ukraina. Samtidigt valdes Petro Porosjenko till Ukrainas nya president.

Tre fonder - FIM Russia, Credit Suisse Russia Equity och Renaissance Russian Equity Allocation – lyckades med konststycket att stiga med över 20 procent under maj. En fond som verkar ha legat helt fel i sina positioner var Olymp Fund Atlant som istället rasade över 10 procent. Även juni blev en bra månad på Moskvabörsen där index steg med nästan sex procent. Vid den här tidpunkten hade Moskvabörsen återhämtat hela vårens kraftiga nedgång.

I juli var det så dags för en ny utförslöpa på den ryska börsen som föll nästan 7 procent. Under månaden trappades striderna i Ukraina upp och samtidigt utökade västvärlden sina sanktioner mot Ryssland.

Mest uppmärksamhet fick dock nedskjutningen av det malaysiska flygplanet MH-17, där samtliga 298 personer ombord omkom i kraschen. Det kom senare fram att planet förmodligen sköts ned av misstag av proryska separatister. Bland de stora fondförlorarna i juli fanns Swedbank Russian Equity Fund och Russian Federation First Mercantile som båda backade upp mot 8 procent.  Under augusti har Moskvabörsen vänt uppåt och index ligger nu återigen högre än när Krimkrisen inleddes.

Sett över hela perioden, från och med februari till i slutet av förra veckan, har MSCI:s Rysslandsindex, mätt i kronor, stigit med knappt 5 procent.

Siffran inkluderar årets utdelningar, utan dessa landar uppgången på 1,7 procent. Som jämförelse steg MSCI:s världsindex, inklusive utdelningar, med 17 procent under samma period.

Den genomsnittliga utvecklingen för Rysslandsfonderna under motsvarande period var en uppgång på 3,5 procent. De Rysslandsfonder som har klarat den svajiga börsresan bäst är Parvest Equity Russia Opportunities och Renaissance Russian Equity Allocation som båda stigit med över 10 procent sedan krisen inleddes med det ryska övertagande av Krim.

Enligt den senaste tillgängliga informationen ligger Parvest Equity Russia Opportunities tung i olje- och gasbolagen Surgutneftegas och Volga Gas medan Renaissance Russian Equity Allocations två största innehav är oljebolaget Lukoil och bankjätten Sberbank.  Båda fonderna har fyra av fem stjärnor i fondanalysföretaget Morningstars ranking.

Den svenska Rysslandsfonden som gått bäst under perioden är Carnegies som stigit med 6 procent. Gustavias, Alfred Bergs och Handelsbankens Rysslandsfonder har alla stigit över 5 procent och därmed också gått bättre än index. East Capitals Rysslandsfond är den enda som har backat under perioden – den är ner knappt 1 procent.

Mätperioden sträcker sig från 2014-02-03 till 2014-08-22 och siffrorna är hämtade från Morningstar.