A-och B-aktier skiljer sig åt i röstvärde och ofta i likviditet, men så länge det går att handla bägge aktieslagen utan större svårigheter brukar de för det mesta ligga nära varandra i kurs.

Till exempel skiljer det oftast bara några öre mellan Volvos olika A- och B-aktier. B-aktien är betydligt mer likvid men A-aktien har varit intressant i tider av maktkamp i bolaget.  Trots det har skillnaderna varit små.

Men för två bolag, SSAB och Atlas Copco, är skillnaderna betydligt större än så och ingen tycks kunna förklara varför.

Atlas Copcos A-aktie kostar i dagsläget 210 kronor medan B-aktien kostar 190 kronor, en differens på 10 procent.

A-aktien är visserligen mer likvid än B-aktien men med en omsättning på över 150 Mkr på torsdagen kan man inte påstå att B-aktien är illikvid.

”Om det kan förklara över 10 procent i differens är dock tveksamt”, säger Placeras Fredrik von Schantz. 

En faktor som skulle kunna förklara fenomenet är en pågående maktkamp där någon vill komma över röststarka aktier, men inte heller det kan förklara situationen i de bägge bolagen.

För den investerare som inte planerar att ge sig in i en maktkamp i något av bolagen utan kanske är ute efter utdelningarna så är det mer rationellt att köpa B-aktien i Atlas Copco. De har samma utdelning i kronor men direktavkastningen i procent är 2,9 för A-aktien och 3,2 för B-aktien.

I SSAB är skillnaden mellan aktieslagen nästan 15 procent. A-aktien kostar där 34,30 och B-aktien 29,85 kronor. I SSAB är inte utdelningen ett argument eftersom bolaget inte delade ut något i våras. Men om den tidigare utdelningen på 1 krona per aktie skulle återupptas så skulle direktavkastningen på i B-aktie vid dagens aktiekurs ligga på 3,4 procent mot bara 2,9 procent för A-aktien.

Andreas Koch, ansvarig för investerarrelationer på SSAB, har flera teorier varför det är så stor skillnad mellan aktieslagen.  

”Dels har A-aktien högre röstvärde och dels finns det fler A-aktier på Stockholmsbörsen. Handeln i A-aktien är därför mer likvid, vilket gör att svenska och utländska institutioner föredrar att handla A-aktier.”

I våras förvärvade stålproducenten finländska Rautaruukki, och i samband med det trodde Andreas Koch att priserna på de två aktierna skulle närma sig varandra.

”I och med förvärvet trodde många analytiker att skillnaden skulle minska något i och med att det kom ut fler B-aktien på marknaden, men så blev det inte riktigt”, säger han.

Placera har talat med analytiker på Swedbank och Nordea, som inte hade svar på frågan.

Vi vände oss då till Atlas Copco.

”Det finns en skillnad i priset mellan A-aktien och B-aktien sedan lång tid”, konstaterar Mattias Olsson, Vice President för Investor Relations på Atlas Copco. Men han vill inte ens försöka förklara varför.

Vi på Placera vänder oss slutligen till dig som läsare. Motiverar skillnaderna i likviditet eller rösträtt de stora skillnaderna mellan aktierna? Om inte, har du en teori om varför A- och B-aktierna handlas med en mycket större differens än i många andra bolag som också har aktier med rösträttsskillnad? Kommentera gärna nedanför.