Inflationen gjorde en rejäl inbromsning i april då KPIF preliminärt uppgick till 0,8%, enligt preliminära siffror från SCB.

KPI låg på -0,1%, medan KPIF exklusive energi uppgick till 0,0%.

Enligt Susanne Spector, chefekonom på Danske Bank, bekräftar siffran ett lågt pristryck, men den kan också förklaras av skatteeffekter, som till exempel sänkt matmoms.

"Utan den sänkta matmomsen och tandvårdsreformen för pensionärer skulle inflationen vara en procentenhet högre", säger Spector.

Trots de tillfälliga effekterna menar hon att hushållens köpkraft stärks när inflationen faller.

"Så för konjunkturen är det ett styrkebesked."

Kan lyfta efter sommaren

Den låga inflationen garanterar dock inte ett fortsatt lågt pristryck framöver. Kriget i Iran och problemen kring Hormuzsundet väntas inte slå brett förrän tidigast efter sommaren, menar chefekonomen.

Även om prisindikatorer redan pekar uppåt kommer det att dröja innan effekterna slår igenom fullt ut, eftersom olika delar påverkas vid olika tidpunkter.

"Efter sommaren borde man se högre inflationstal och riktningen härifrån borde vara att inflationen rör sig uppåt."

Då kommer första höjningen

Det svenska inflationstrycket är fortsatt lågt jämfört med läget i eurozonen. Där tror Spector på två räntehöjningar med start i juni.

"I europeisk inflation ser vi ännu större dramatik och högre pristryck."

Danske Banks prognos har tidigare varit att Riksbanken höjer räntan i juni och augusti. Men dagens siffra påverkar den bedömningen.

"Dagens utfall talar mer för att den första höjningen skulle komma i augusti än i juni, jämfört med prognosen vi har i dag. Sen kan ju mycket hända innan vi är framme vid både juni och augusti förstås."

Imorgon lämnar Riksbanken räntebesked.

"Med det här utfallet skulle jag föreställa mig att Riksbanken känner sig trygga med att avvakta i morgon och inte ge några signaler om ränteförändringar innan man har mer information."