Chefsstrateg: Köpläge efter techoron

Oron kring AI-investeringarna har skakat börsen. Men Nordeas chefsstrateg Marie Giertz ser att det kan vara läge att börja köpa för den som står utanför. Samtidigt lyfter hon svenska aktier som ett sätt att minska portföljens techkoncentration.

Dsc05583
Nordeas chefsstrateg Marie Giertz ser köpläge i spåret av AI-turbulensen och tycker inte Riksbanken ska strama åt för mycket.

Idag, 08:00

Starka vinster, en motståndskraftig ekonomi och aktiekurser som inte har hängt med vinstutvecklingen. Det är grunden till att Marie Giertz, chefstrateg på Nordea, ser möjligheter efter den senaste tidens turbulens.

”Lite köpläge skulle jag nog säga. Även om det kommer vara turbulent”, säger hon i Placerapodden.

Hon pekar på att värderingarna i techsektorn har blivit mer attraktiva under hösten när vinsterna har stigit samtidigt som kurserna har pressats. Osäkerheten kring AI-bolagens affärsmodeller lär däremot fortsätta skapa svängningar.

För den som funderar på att köpa är hennes första råd att granska vad som redan finns i portföljen. Den som har mycket tech behöver inte öka ytterligare. För den som har sålt eller saknar exponering ser hon ett annat läge.

”Har du inget eller klivit ur, då kanske det är läge att börja doppa tån igen.”

Globalfond ger mycket tech

Att köpa en särskild teknikfond är däremot inget självklart steg. Marie Giertz framhåller att sparare redan får en stor exponering mot sektorn genom breda fonder.

”Du får väldigt mycket tech i en global exponering i dag.”

Även tillväxtmarknadsindex innehåller mycket teknikbolag, genom den stora vikten mot Asien. Att lägga till fler fonder behöver därför inte ge den riskspridning som spararen tänkt sig.

Här kommer Stockholmsbörsen in.

”Därför har jag och mina kollegor vurmat lite mer för Sverige faktiskt just nu”, säger hon.

Hon lyfter en stabil svensk ekonomi och börsbolag som har levererat starka vinster. Industrin gynnas av den globala efterfrågan, medan bankerna också har visat goda resultat.

För en sparare med mycket amerikansk teknik i portföljen ger den svenska börsens blandning av industri och finans en annan fördelning.

Svenska bolag gynnas av AI

Samtidigt är svenska aktier inte frikopplade från AI-investeringarna. Industribolag levererar bland annat utrustning till den infrastruktur som behövs runt datacentren.

Marie Giertz betonar att fortsatta investeringar därför är viktiga även för svenska bolag. Men exponeringen skiljer sig från den hos bolag som tillverkar chip eller utvecklar själva AI-modellerna.

Under hösten har marknadens syn på investeringarna också svängt. Tidigare välkomnades besked om stora satsningar som ett tecken på stark efterfrågan. Därefter hamnade kostnaderna och den framtida lönsamheten i fokus.

”Det var precis som att bara för att de skrev datacenter i pressmeddelandet så var det bara liksom rakt ner”, säger hon om reaktionen på industribolagens rapporter.

Dyrare lån skapar oro

En central fråga är hur de stora teknikbolagen ska finansiera sina satsningar. Trots betydande vinster behöver flera av dem också låna på obligationsmarknaden. Högre räntor gör den finansieringen dyrare.

Till det kommer osäkerheten kring hur snabbt investeringarna kan betala sig och hur länge tekniken håller innan den behöver ersättas.

Marie Giertz ser ändå inte skäl att ge upp AI som investeringstema. En långsammare utbyggnad av datacenter skulle enligt henne kunna förlänga investeringscykeln och ge en mer ordnad utveckling.

Hennes positiva börssyn bygger framför allt på att ekonomin och bolagsvinsterna har varit starkare än väntat.

”Du har en god ekonomi. Vinsterna är jättestarka. Samtidigt som börskurserna inte hängt med på samma sätt i den här vinstuppgången.”

Räntorna kan sätta gränsen

Samtidigt finns en motvikt till de starka bolagsvinsterna: högre räntor. De gör det dyrare för bolagen att låna men ger spararna ett alternativ till aktier.

Marie Giertz pekar på att amerikanska ränteplaceringar nu erbjuder en avkastning som gör dem mer konkurrenskraftiga gentemot börsen. Därmed blir det svårare att motivera aktieköp enbart utifrån hur aktier värderas i förhållande till räntor.

”Jag tror inte heller att marknaden orkar med för mycket av ränteuppgång”, säger hon.

Hon bedömer att Fed fokuserar på inflationen så länge den amerikanska arbetsmarknaden håller sig stabil. Det kan innebära ytterligare räntehöjningar, trots Donald Trumps önskemål om lägre räntor.

Utvecklingen spiller också över på Sverige. Svenska marknadsräntor med längre löptider påverkas av det internationella ränteläget, vilket redan har bidragit till en viss åtstramning.

”Lite grann har marknadsräntorna gjort centralbankernas jobb.”

Räknar med en höjning till

För Riksbankens del räknar Nordea med ytterligare en höjning i februari. Men Marie Giertz ser skäl att gå försiktigt fram.

Svenska hushåll är högt belånade och har en stor andel bolån med kort räntebindning. Ränteförändringar får därför snabbare genomslag här än i USA, där många hushåll har bundit sina bolåneräntor på lång tid.

Dessutom finns minnet av de senaste årens stigande räntekostnader och priser kvar. Förnyad oro för dyrare energi och högre räntor kan få hushållen att hålla hårdare i pengarna och dämpa återhämtningen.

”Det finns liksom ingen anledning att behöva strama åt för mycket", säger hon.

 Lyssna på avsnittet här och här.

Ämnen i artikeln
Marknadsöversikt

1 DAG %

Senast

1 mån