Förra året blev riktigt dåligt för de fonder som investerar i företagsobligationer i allmänhet, och de som placerar i bolag med låg kreditvärdighet i synnerhet.

I genomsnitt gick fondkategorin Euro High Yield Bond och Dollar High Yield Bond ned med knappt 30 procent förra året, räknat i svenska kronor. I Euro gick det ännu sämre och snittavkastningen slutade på knappt minus 40 procent och i amerikanska dollar blev resultatet minus 42 procent. Det visar också valutornas påverkan förra året, då den svenska kronan försvagades mer mot dollarn än mot euron.

High Yield-fonderna investerar ofta i obligationer som ges ut av företag med låg kreditvärdighet. Räntan är hög, men också risken, framför allt att bolaget inte kommer att kunna betala tillbaka lånet. Därav också den höga räntan som obligationsinvesterarna kräver för att våga låna ut.

Sämst gick det för Aberdeen Global Euro High Yield Bond som gick ned med över 45 procent, räknat i svenska kronor. I euro, som är fondens noteringsvaluta, slutade avkastningen på minus 55 procent. Bland innehaven i slutet av året fanns obligationer utgivna av bolagen Boats Invest, Corral Finans och Sazka.

Dagens låga värderingar öppnar dock för möjligheter för de lite mer riskbenägna att tjäna pengar. Även om risken är stor att många av bolagen inte kommer att kunna betala tillbaka sina lån är prisnedgången för många andra överdriven. Kreditvärderingsbolaget Moodys spår att 15 procent av bolagen med högriskstatus, "junkbonds" kommer att tvingas till betalningsinställelser. Det är en ökning med 5 procentenheter från början av 2008.

Nu är det inte heller så att alla fonder investerar i "junkbonds" utan även i företagslån utgivna av bolag med bättre status. Allmänt kan sägas att ju lägre status, eller kreditbetyg, bolagen har, desto större har värdeminskningen varit.

En positiv aspekt är att finansmarknaden värderar lånen mer pessimistiskt än Moodys, vilket skulle kunna resultera i en bättre utveckling för fonderna. Det har vi sett den senaste tiden. I takt med att den finansiella oron har lagt sig lite ser finansmarknaden inte lika dystert på företagen som har tagit upp lån på obligationsmarknaden.

En annan positiv aspekt är att många bolag planerar nyemissioner. Det kanske inte är det bästa för aktieägarna alla gånger, men för långivarna är det mer positivt. När bolaget får in mer pengar minskar risken att det inte kan betala tillbaka lånen.

Det har resulterat i att företagsobligationerna har stigit i värde, vilket inte minst syns på högriskräntefonderna. De som främst investerar i USA har stigit med över 12 procent den senaste månaden, och de som investerar i Europa har stigit med knappt 7 procent.

Nordea har en europeisk och en amerikansk high yield-fond. De investerar längre ned på statusskalan och placerar huvudsakligen obligationer utgivna av företag med kreditvärdighet motsvarande BB+/Ba+ eller lägre. Fonderna är relativt nystartade, USA-fonden kom igång först i november förra året. I år har de startat bra och både Nordea European High Yield Bond Fund och Nordea US High Yield Bond Fund har stigit med cirka 6 procent. 

Bland de fonder som fick mest stryk förra året återfinns SGAM Bond Europé High Yield som föll med 27 procent. I år har den stigit med 5 procent.

När tiderna förbättras ytterligare kan man förvänta sig att dessa fonder fortsätter upp.

Dock är det svårt att leta rätt på fonderna, och ännu svårare att veta vad de investerar i. Man återfinner dem i olika fondkategorier. Ofta har de orden High Yield i sina namn, vilket översatt till svenska blir Högrisk. Det finns också en kategori räntefonder som heter företag.

Men de finns även bland vanliga obligationsfonder, till exempel återfinns SEB Corporate Bond där. Den investerar främst i företagsobligationer med hög kreditvärdighet och föll bara med 11 procent förra året. Hittills i år är den upp cirka 1,5 procent. Öhman Företagsobligation investerar i Norden, och förra året gick den ned nästan 20 procent, och i år har den stigit med drygt 1 procent.

Högriskräntefonder passar riskbenägna sparare. Det är också bra om man har god insikt i bolagens balansräkningar för det är där en stor del av analysen görs. Analysen och förvaltningen av företagsobligationsfonder kräver att förvaltaren både har koll på bolaget och räntemarknaden. Det är också därför som förvaltningsavgiften generellt är högre än för räntefonder i allmänhet, men lägre än för aktiefonder.

Den genomsnittliga förvaltningsavgiften ligger på drygt 1 procent bland de cirka 200 fondalternativen som finns på den svenska marknaden.

Marknaden för företagsobligationer är liten i Sverige och de flesta fonderna investerar därför på den större internationella marknaden. Det innebär att även om fonden förvaltas av ett svenskt fondbolag och eller har svenska kronor som noteringsvaluta så finns det en valutarisk, förutom risken i själva obligationen.

----

Den främsta anledningen till förra årets dåliga avkastning var att investerare inte ville äga obligationer utgivna av företag med dålig kreditvärdighet. I kredit- och finanskrisen var de rädda att för att bolagen inte skulle kunna betala sina lån, och då spelar det inte så stor roll om räntan på obligationen är hög. När placerarna sålde sina innehav föll kurserna på obligationerna.

En annan anledning var att räntorna skenade iväg förra året. Stigande räntor pressar ned värdet på redan utgivna obligationer. En tredje anledning att investerarna sålde kan har varit att deras portföljvikter förändrades så pass mycket när aktiemarknaden kollapsade att obligationsandelen blev högre än tillåtet, vilket tvingade dem att sälja för att balansera portföljerna.

I vissa fall värderas obligationerna som om risken var stor för att bolagen skulle gå i konkurs. Det visar också riskerna i företagsobligationer, där värderingen hänger ihop med bolagets välstånd. För statsobligationer är risken lägre, då risken att ett land ställer in betalningarna är betydligt mindre.