(Rättelse: citat i näst sista stycket)

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Det är viktigt att vara ödmjuk inför den ekonomiska utvecklingen.

Det sade riksbankschef Erik Thedéen i en utfrågning i finansutskottet på tisdagen.

Théeden konstaterade att Riksbanken haft fel i sina bedömningar av den inhemska efterfrågan och konsumtionen, faktorer som visat sig vara svårare att förutse än väntat.

Vi ser att de disponibla inkomsterna ökar, vilket i grunden borde tala för att hushållen kan öka sin konsumtion. Samtidigt finns en rad motverkande faktorer, som internationell osäkerhet, högre räntor för hushåll med stora lån och en svagare arbetsmarknad. Sammantaget innebär det risker för en svagare utveckling, sade Thedéen.

Han påpekade att det trots allt finns en viss optimism inför nästa år, men varnade samtidigt för nya inflationsdrivande störningar.

Vi ser fortfarande effekter av de utbudsstörningar som uppstod under pandemin. Om den ekonomiska världsordningen förändras, med fler handelshinder, tullar och störningar i transportflöden, kan det leda till brist på varor och därmed till ökad inflation. Något som var tydligt under covid, sade han.

Utöver handelspolitiska risker talade Thedéen också om krig och klimatförändringar som potentiella hot mot prisstabiliteten.

"Klimatförändringar kan påverka skördar och orsaka naturkatastrofer, vilket i sin tur kan skapa inflationstryck genom högre livsmedelspriser", förklarade han.

Thedéen lyfte även frågan om hushållens skuldsättning. Skulderna i hushållssektorn har stigit till mycket höga nivåer. Samtidigt har räntekvoten hållits relativt låg, vilket gjort att hushållen upplevt lägre kostnader trots högre lån.

"Vi klarade oss igenom den senaste perioden tack vare att hushållen höll igen på konsumtionen och att olika åtgärder vidtogs", noterade han.

Han menade dock att kunskapsläget kring hushållens ekonomi är otillräckligt. Enligt Riksbankschefen är det en brist att de inte har tillgång till mer detaljerade data.

"Vi vet att hushållen har stora tillgångar och sparande, men vi vet inte hur dessa är fördelade", framhöll Théeden.

Vid fråga om risker kopplade till statsfinanserna sade Théeden att de offentliga finanserna står på en stabil grund, men varnade samtidigt för att läget kan förändras snabbt.

Sveriges statsfinanser påverkas ännu inte i någon större utsträckning, men om man inte är försiktig kan man hamna i ett annat läge.

Frankrike befinner sig till exempel i en situation där ECB sänker räntan för att stimulera ekonomin, medan finanspolitiken samtidigt förblir expansiv. Det leder till att obligationsräntorna stiger och hushållens lånekostnader ökar, vilket motverkar penningpolitikens effekt. Den typen av "olycklig policymix" bör vi undvika, betonade han.

Om finanspolitiken dominerar penningpolitiken försvagas Riksbankens möjligheter att påverka inflation och konjunktur, fortsatte Thedéen.

Vid frågan om Riksbanken bör införa dubbla mandat mot inflationen och sysselsättningen påpekade Théeden att hur Federal Reserve och Riksbanken förhåller sig till inflationen och sysselsättningen inte skiljer sig nämnvärt.

Formellt har Riksbanken inget dubbelt mål som Fed, dock betonade Théeden att de tar hänsyn till arbetsmarknaden när de sätter räntan.

"Vi sänker räntorna för att arbetsmarknaden är svag och vi har en prognos att inflationen kommer ner, de facto politiken blir inte så annorlunda om man gör det här på ett klokt sätt", framhöll riksbankschefen.

Den största skillnaden ligger mer i kommunikationen än i den faktiska politiken, sade han.

Elvira Haradinaj +46 8 5191 7931

Nyhetsbyrån Direkt