Sveriges samlade fondförmögenhet nådde en ny rekordnivå i november på 8 412 miljarder kronor. Detta trots ett totalt nettoutflöde från fonder på 2 miljarder kronor under månaden, enligt färska siffror från Fondbolagens förening.
Den ökade fondförmögenheten, som steg med 223 miljarder kronor, drevs av de globala börsuppgångar som skådats i november.
Under den gångna månaden omplacerades cirka 25 miljarder kronor inom premiepensionssystemet, där AP7 Såfa rebalanserade sin portfölj. Från och med oktober 2024 sker rebalanseringen löpande under året. Utan dessa omflyttningar visade fonderna ett nysparande på 1,1 miljarder kronor, med långa räntefonder som populärast.
Sparare drar ned risken
De största insättningarna går att se i långa räntefonder, något som kan tolkas som en minskad riskbenägenhet hos spararna. Detta menar Rebecca Jansson, fondekonom hos Fondbolagens förening.
”Även exklusive flödet inom premiepensionssystemet har de största nettoinsättningarna gjorts i långa räntefonder vilket skulle kunna tolkas som att fondspararna dragit ner på risken något. Trots att det endast var ett mindre inflöde i aktiefonder exklusive premiepensionen ser vi relativt stora insättningar i globalfonder och Nordamerikafonder i november”, säger Rebecca Jansson.
Starkt år för fondsparande
Fondförmögenheten har ökat med 1 484 miljarder sedan årsskiftet och ligger nu som sagt på 8 412 miljarder. Aktiefonder utgör den största andelen av svenskarnas fondsparande med 68% av den totala förmögenheten.
Långa räntefonder har fortsatt locka sparare och noterar ett totalt nysparande på över 50 miljarder kronor i år, varav en stor del placerats i företagsobligationsfonder.
