(Länk till artikeln med grafer, illustrationer och bilder på Placera.se)

Riksbanken valde den gyllene medelvägen. Riksbankens egna inflations-, tillväxt- och arbetslöshetsprognoser talar, tillsammans med måttliga löneökningar, entydigt för att styrräntan borde ha sänkts i samband med torsdagens räntebesked. Mot detta ska ställas att banken inte mer tydligt flaggat för en räntesänkning och att flertalet, för Riksbanken, viktiga centralbanker svävat på målet vad avser deras framtida räntesättning.

Mot den bakgrunden var beskedet att inte sänka räntan, men flagga mycket tydligt för framtida räntesänkningar, ett förståeligt, men kanske ändå inte ett helt klokt, beslut.

Nu blev beskedet att Riksbanken räknar med att det kommer två eller tre räntesänkningar under andra halvåret 2024 och ska vi tro på marknadsreaktionerna så lutar de flesta åt att det till slut ändå blir tre sänkningar. Riksbanken räknar med att deras styrränta ska ha sjunkit från dagens 3,75 till 3,14 procent i slutet av 2024 medan marknadsprissättningen indikerar en styrränta på 3,08 procent. Givet sänkningar om 25 punkter summerar det ändå till tre stycken.

Det som kommer att vara högst avgörande, framför allt på kort sikt, är hur inflationsutfallen för juni respektive juli faller ut. Riksbanken gör en rejäl nedjustering av de två utfallen och räknar med att KPIF, där effekten av räntesatsförändringar räknas av, sjunker från 2,3 procent i maj till 1,5 respektive 1,8 procent i juni och juli. Väl under inflationsmålet på 2,0 procent. Det kan nämnas att Konjunkturinstitutets (KI) prognoser ligger på 1,5 och 1,6 procent.

Riksbanken räknar också med att inflationsutfallet (KPIF) för hela 2024 och 2025 ska landa på 2,0 respektive 1,8 procent. Men vi på Placera håller samtidigt med riksbankchefen Erik Thedéen om att prognoser som sträcker sig mer än ett år framåt är av mer akademiskt intresse och inte kan vara grund för räntepolitiken i närtid.

Mot den här bakgrunden blir det närmast självklart att räkna hem en räntesänkning i augusti. För även om inflationsutfallen för juni och juli, mot förmodan, skulle hamna en bit över prognoserna så är det osannolikt att KPIF skulle nå upp till inflationsmålet. I alla fall inte utan någon form av extern chock.

Tvärtom talar en hel del för att KI:s mer försiktiga prognoser kanske ligger mer rätt i tiden. Men osvuret är förstås bäst och de inflationsexperter som Placera talat med är också högst osäkra inför de kommande inflationsutfallen. Även om de tenderar att peka mer på nedåt- än uppåtrisker. Det kan väl tilläggas att Riksbanken under inledningen av 2024 överskattat inflationen med i snitt cirka 0,3 procentenheter per månad.

Så vi på Placera tar det som ett löfte från Riksbanken att ge ett besked om sänkt ränta den 20 augusti.  Och om inflationsutfallen för juni och juli hamnar under deras prognoser borde diskussionen snarare handla om huruvida den ska sänkas med 25 eller 50 punkter.

Pekka Kääntä