Stock-based compensation (SBC) översätts på svenska till aktiebaserad ersättning och innebär att ett företag betalar sina anställda med aktier, detta utöver en kontantbaserad ersättning (lön och bonus). Det finns olika sätt för ett bolag att betala sina anställda med aktier. Exempelvis finns det:

- Aktieoptioner. En option ger den anställde rättigheten att köpa ett visst antal aktier till ett förutbestämt pris. Aktierna kan bli värdelösa om marknadspriset understiger det förutbestämda priset.

- Restricted Stock Unit (RSU). Företaget ger sina anställda aktier som lön och värdet på dessa aktier beror på bolagets marknadsvärde, det vill säga aktiekursen. 

Aktierna intjänas vanligtvis under några år, vilket innebär att de anställda inte får aktierna förrän en viss tidsperiod har passerat. Om den anställde lämnar företaget innan tidsperioden gått ut, förloras dessa aktier. Avtalen kring detta kan dock variera. 

Det finns flera anledningar till att bolag erbjuder aktier till sina anställda. En anledning är att ge personalen bättre incitament och sätta dem i samma båt som aktieägarna, en annan är att locka och behålla talangfull personal. 

Aktiebaserad ersättning bokförs som en kostnad men inte som ett minus i kassaflödesanalysen. Detta eftersom att likviditeten inte påverkas. 

Inom GAAP (Generally Accepted Accounting Principles) tas SBC med som en kostnadspost och tynger därför resultatet. Men många bolag i USA rapporterar ofta i “justerade” och “non GAAP” - siffror där de inte har med SBC som en kostnad och får således bättre vinst än vad GAAP- resultatet visar.

Att använda sig av aktiebaserad ersättning möjliggör ett förbättrat kassaflöde vilket gör att bolaget kan återinvestera mer kassaflöde i verksamheten. Unga bolag använder sig ofta av detta då de vanligtvis har sämre likviditet och slipper då exempelvis låna pengar.  

Det finns inte bara fördelar med aktiebaserad ersättning. Den negativa sidan av myntet innebär att antalet aktier späds ut, vilket gör att du som ägare får en mindre andel av aktiekakan. Det kan även vara så att aktiekursen har en svag utveckling vilket kan göra det svårare för företaget att rekrytera och behålla kompetent personal. 

För mindre tech-företag brukar SBC vara en stor kostnadspost. Exempelvis motsvarar SBC 50 procent av Palantirs Intäkter. Andra bolag som har stora SBC-kostnader i förhållande till deras intäkter är Snowflake och UiPath. I takt med att bolaget växer vill man som investerare se att SBC sjunker som andel av omsättningen. 

Bilden illustrerar UiPath:s SBC och skillnaden mellan non-GAAP och GAAP

Större och mognare bolag brukar däremot inte ha lika stor del SBC-kostnad som andel av omsättningen. Om vi tar jätten Microsoft som exempel så uppgår siffran till fyra procent. När bolag gör aktieåterköp motverkas dock utspädningen då antalet utestående aktier minskar. Microsoft gör idag stora aktieåterköp. 

Under korta tidsperioder brukar marknaden vara irrationell men på lång sikt brukar vinster (kassaflöden) och aktiekursen gå åt samma håll. Det är viktigt att bolagen lyckas växa sina vinster (kassaflöden) bra när aktierna blir utspädda. Aktieägare kan klara sig bra trots utspädning, så länge bolaget kan prestera bra i “per aktie-mått”. Det vill säga att exempelvis kassaflöde och vinst per aktie växer. 

Det finns flera företag som lyckats skapa riktigt bra aktieägarvärde trots betydande utspädning, hänförligt till SBC. Exempelvis ServiceNow och Salesforce. Servicenow har sedan 2013 haft en aktieutspädning på 4,8 procent i snitt per år medan Salesforce sedan börsnoteringen haft en på 5 procent per år. 

Om du som investerare använder dig av DCF (diskonterad kassaflödesanalys) är det viktigt att ta hänsyn till SBC. Antingen behandlas SBC som en kassaflödespåverkande post och då påverkas kassaflödet negativt. Det andra alternativet är att göra SBC, som ovan, till en kassaflödespåverkande post samtidigt som du ökar antalet utestående aktier med aktier som tilldelats de anställda. 

Fakta IFRS och GAAP

International Financial Reporting Standards (IFRS) är oftast den redovisningsstandard som används här i Sverige och många andra länder medan GAAP (Generally Accepted Accounting Principles) används i USA. IFRS anses vara en mer principbaserad redovisningsstandard i motsats till GAAP som är regelbaserad. Det finns mer utrymme för tolkningar inom i IFRS och många anser att IFRS ger en bättre bild av företagets utveckling. En stor skillnad mellan GAAP och IFRS är hur man gör inom lagerredovisning. 

I USA redovisar ofta bolagen i GAAP och non-GAAP. Skillnaden mellan dessa är att man kan göra justeringar inom non-GAAP. Exempel på skillnader mellan non-GAAP och GAAP är att inom non-GAAP tar man bort icke kassaflödespåverkande poster (i resultaträkningen) som bland annat SBC. Därför är non-GAAP-resultatet i de flesa fall högre än GAAP.