Risken för en recession ökar nu varje dag, till följd av coronautbrottet, men historien talar för att tillväxten snart kommer tillbaka.
"Risken för en recession ökar varje dag, men frågan när det gäller coronautbrottet är inte om utan när vi får se slutet. Om vi får 1-2 kvartal med fallande BNP är det inget problem, så länge företag som får problem kan övervintra. I min värld är därför den intressanta frågan hur det ser ut till hösten och om kurvorna börjar gå åt rätt håll då. Skulle återhämtningen dra ut på tiden har vi större problem", säger han.
Han säger att historien visar att de tillväxtbortfall som följer på stora sjukdomsutbrott till 1/3 rör själva sjukdomen och 2/3 den allmänna osäkerheten som de skapar.
"Det är här jag ser den stora faran nu. Virusutbrottet kan vi hantera, även om det kommer att kosta, men det stora problemet är om den allmänna oron växer sig stark", säger Robert Bergqvist.
Han ser det som att coronautbrottet har fyra, delvis sammankopplade, negativa effekter på ekonomin. Dels ett produktionsbortfall, vilket skedde i Kina tidigare i år, men som landet nu återhämtar sig ifrån. Från Europa och USA kommer än så länge inga sådana rapporter, men hur det blir framöver är oklart.
Vidare medför viruset en efterfrågekris, koncentrerad till rese- och turistbranschen, där det i nuläget inte ser ut att bli något allmänt efterfrågebortfall. Till detta kommer en förtroendekris, med en oro som syns bland annat i fallande börskurser. Slutligen finns risken för en finansiell kris.
"Med så snabba rörelser som nu sker på finansmarknaderna finns en risk för att det uppstår spänningar i det finansiella systemet och det är något man ska hålla ögonen på. Det man ska följa är framför allt kreditmarknaden. Får vi en stress där skapar det problem både för innehavararna av obligationer och genom att det inte finns pengar för företag som behöver låna", säger Robert Bergqvist.
Han säger att det lär komma fler räntesänkningar från världens centralbanker nu, men att det inte är räntesänkningar som kommer att lösa problemen utan det viktiga är att säkerställa till att det finns likviditet för de företag som får problem. Flera länder har också börjat agera för att se till att så finns, bland andra Kina, Tyskland, Spanien och Italien.
"Det som vore bra i Sverige är om Riksbanken likt ECB kan öka utlåningen av pengar till företag", säger han och jämför med ECB:s TLTRO, långfristiga billiga lån till företagssektorn via banksystemet.
Robert Bergqvist tycker även att Finansinspektionen kan se över sina regler och sänka kontracykliska kapitalbuffertar, vilket också skulle möjliggöra för bankerna att låna ut mer pengar.
"Här handlar det om att hjälpa företag att övervintra, men låt bli att införa minusränta igen, det gör mer skada än nytta tror jag", säger han.
Till coronaviruset ska nu också läggas i stort sett fritt fallande oljepriser, som är ner över 20 procent bara på måndagen.
Robert Bergqvist menar att man inte ska se detta som en konjunkturindikator, utan oljeprisfallet handlar i första hand om ett priskrig där Saudiarabien försöker slå mot Rysslands och USA:s oljeproduktion.
Detta bör i grunden vara positivt för världsekonomin, påpekar han, då lägre oljepriser hjälper företag och ger hushållen högre köpkraft. Även här finns dock en risk kopplad till kreditmarknaden, då många amerikanska aktörer inom skifferolja och -gas är tungt belånade och om de får problem kan det leda till vidare problem på kreditmarknaden.
"Jag kan dock mycket väl tänka mig att Donald Trump i sin vilja att säkerställa en fortsatt oljeproduktion i USA kommer att hitta på något sätt att låna ut direkt till oljeindustrin", säger Robert Bergqvist.
