Räntefonder har under en väldigt lång period fungerat som diversifiering med aktiefonder, för att få ner risken i den totala fondportföljen och få en högre riskjusterad avkastning. Helt enkelt en pusselbit i en fondportfölj.
Räntefonder investerar i räntebärande värdepapper som handlas på marknaden.
Det finns en uppsjö av olika sorters räntepapper och avkastningen kan variera mycket. Men risknivån varierar med vilken typ av räntepapper fonden innehåller.
Den mest grundläggande principen för att förstå hur avkastning skapas i räntefonder är att värdet på ett räntepapper stiger om marknadsräntan sjunker och vice versa.
Långa räntefonder presterar som bäst när marknadsräntorna står stilla eller helst sjunker. Korta räntefonder påverkas mindre av marknadsräntorna förändring.
En annan viktig grundpelare för räntebärande värdepapper är tidsfaktorn. Ju längre löptid ett räntepapper har desto högre risk, eftersom förutsägbarheten sjunker ju längre in i framtiden vi försöker se.
En tredje faktor att ha koll på är att räntan på skuldebrev (även kallat krediter) sätts efter risken i företag. Ju högre risk ett företag har, desto högre ränta kräver investerarna. Företagsobligationer är lån till företag som utöver riskfri ränta måste kompensera långivaren med en riskpremie som avgörs av företagets betalningsförmåga. Företag såväl som stater får en kreditrating från de stora ratinginstituten Fitch, Moody’s och S&P.
För längre ränteplaceringar går det oftast från det säkraste AAA till den lägsta kreditkvaliteten som är C, ännu värre är D då är företaget i konkurs.
Men företag och nationer är levande materia och kreditvärdigheten förändras. När en nation eller bolagens kreditvärdighet förbättras krymper riskpremien, vilket i sin tur leder till högre avkastning precis på samma sätt som sjunkande ränta ger bättre avkastning.
En käpphäst är för företagsobligationer är trippel B (BBB). Bolag med minst BBB-rating (Investment Grade) anses som relativt säkra. Har företaget under den ratingen, från dubbel BB-nivån och nedåt anses företagets krediter ha hög risk och vissa räntefonder går inte investera i den typen av riskfyllda tillgångar (även kallade High Yield eller junkbonds).
Korta räntefonder anses normalt sett som den säkraste sparformen efter ett vanligt bankkonto. Korta räntefonder placerar oftast i räntepapper med kortare löptid än ett år, och oftast i statsskuldväxlar och korta skuldebrev utgivna av företag och banker med hög kreditvärdighet. Påverkan av förändringar i marknadsräntorna är liten.
På andra sidan riskskalan hittar vi räntefonder som investerat i högavkastande företagskrediter med längre löptider och risknivå under BBB-rating. Det gamla finansekonomiska sambandet mellan risk och avkastning gäller fortfarande.
Företagskrediter ger oftast högre ränta än en statsskuldsväxel, vilket gör att fonderna överviktar mot den typen av räntepapper i rådande lågränteklimat. Företag i Sverige betalar oftast en rörlig ränta som ändras var tredje månad beroende på marknadsräntans utveckling.
Det är många faktorer att hålla reda på som investerare. Och inte minst krävs det stora belopp för att göra egna investeringar i företagspapper eller räntepapper från staten. Det kan vara utmärkt att ta rygg på en erfaren och bra fondförvaltare. De tre fonder jag har valt har förutom en bra och hög riskjusterad avkastning även låga avgifter.
De är basfonder som kan utgöra grunden i ett långsiktigt sparande. Låga avgifter är extra viktigt när det gäller räntefonder som sig inte ger så hög avkastning som exempelvis aktiefonder. Här kan lätt en hög förvaltningsavgift äta upp en stor del av den förhållandevis låga avkastningen som nu skapas i rådande lågränteklimat.
Placeras räntefondsval bland korträntefonderna är en gammal Placerafavorit, Spiltan Räntefond Sverige. Den hör till en av de billigaste på marknaden med 0,1 procent i förvaltningsavgift per år. Och kan ses som ett alternativ till sparkonto. Den har lägst risknivå av de tre räntefondsvalen.
Spiltan Räntefond Sverige förvaltas av erfarna Lars Lönnquist och Nicklas Segerdahl. Fonden är en aktivt förvaltad korträntefond. Det innebär att fonden enbart får placera i räntepapper som har kort löptid, i det här fallet får ränterisken inte överstiga ett år och värdepapprens löptid får i snitt inte överstiga två år. Spiltan Räntefond Sverige placerar i räntepapper utgivna i svenska kronor av svenska bolag. Fonden tar ingen valutarisk.
Lars Lönnquist och Nicklas Segerdahl
Investeringsfilosofin följer Spiltan Fonders tänk att investera i bolag som har en förutsägbar och hållbar affärsmodell, starka kassaflöden och en stabil balansräkning samt gärna en tydlig huvudägare.
Förvaltarna har lyckats väl med avkastningen och ökat med 4 procent de senaste tre åren. Risken mätt som standardavvikelse ligger på 0,3 procent för de senaste tre åren, vilket hör till det lägsta i fondkategorin – SEK obligationer, företag som har 0,95. Det gör att fonden klassas med 1, den lägsta risken mätt i så kallad KIID-risk som är en sjugradig skala. Fonder i nivå 1 - 3 klassas som lågriskfonder.
Placera ger köprekommendation till fonden. Fonden har låg risk och passar för sparande på kort sikt.
Placeras två favoriter bland långa räntefonder har en marginellt högre risk med nivå 2. Båda är gamla trotjänare. Den första är AMF Räntefond Lång. Fondens förvaltas av Johan Moeschlin sedan 2015. Den har högsta möjliga rating hos Morningstar, fem stjärnor på både tre och fem års sikt. Johan Moeschlin har ett gediget förflutet som förvaltare av obligationsportföljer inom valutareserven hos Riksbanken.
Johan Moeschlin
Risknivån är låg, vilket man ser på att standardavvikelsen ligger på 1,4 procent för de senaste tre åren. Det är under kategorisnittet inom Räntefonder – SEK obligationer lång som är på 1,5 procent. Men det har inte gett avkall på avkastningen som landar på 4,6 procent under de tre senaste åren.
Fonden placerar i räntebärande värdepapper utgivna av svenska staten, bostadsinstitut och företag. Innehaven har en räntebindningstid på två till tio år. Fonden investerar i värdepapper med utgivare som har hög kreditvärdighet, vilket leder till den relativt låga kreditrisken. Det är en väl diversifierad obligationsportfölj där inget innehav svarar för mer än 4,1 procent av hela portföljen.
Det senaste året är avkastningen två procent, vilket är lite bättre än kategorisnittet. Avgiften är låga 0,10 procent per år vilket gör den till en av de billigaste fonderna inom fondkategorin och det gillar vi. AMF Räntefond Lång får en fortsatt köprekommendation.
Placeras andra fondval bland de långa obligationsfonderna är SPP Obligationsfond. Andreas Hälldahl har förvaltat fonden i drygt tio år. Sedan 2015 är Gustaf Linnell medförvaltare.
Andreas Hälldahl och Gustaf Linnell
Det är en aktivt förvaltad fond som placerar i räntebärande värdepapper utgivna av svenska staten, bostadsinstitut och företagskrediter utfärdade i svenska kronor. Den genomsnittliga räntebindningstiden ligger på två till sju år.
SPP Obligationsfond investerar bara i värdepapper med hög kreditvärdighet och även här är risken låg. Förvaltarna investerar endast i värdepapper utgivna av företag som har hög kreditvärdighet, så kallad Investment Grade, med lägst BBB-.
Riskspridningen är bra och fonden har totalt runt 100 investeringar. Inget innehav väger mer än 9,3 procent och huvuddelen av de tio största innehaven är i svenska statsobligationer med låg risk.
Fonden följer Storebrandkoncernens standard för hållbara investeringar. Det omfattar mänskliga rättigheter, arbetsrätt och folkrätt, korruption och ekonomisk brottslighet, allvarlig klimat– och miljöskada och kontroversiella vapen (landminor, kluster- och kärnvapen). SPP exkluderar även bolag vars omsättning till mer än 5 procent kommer från produktion och/eller distribution av tobak, vapen, alkohol, spel, pornografi, cannabis, fossila bränslen samt bolag med stora fossilreserver.
Fonden har lyckats väl med avkastningen, som har ökat 4,7 procent på tre år jämfört med kategorisnittet på 3,8 procent. Risken mätt som volatilitet ligger på 1,6 procent för de senaste tre åren, marginellt högre än kategorisnittet.
SPP Obligationsfond har belönats med en hög rating hos Morningstar med fyra stjärnor. Fonden avgift är låga 0,2 procent, vilket motsvara halva avgiften mot snittet i fondkategorin. Placera ger fortsatt tummen upp för köp av basfonden SPP Obligationsfond.
Långa obligationsfonder kan vara ett alternativ för den försiktige fondsparare som tror på ett sämre börsklimat drivet av sämre globala konjunkturutsikter. Den passar också för att minska risken i en fondportfölj. Att investera en del av portföljen i obligationer fungerar bra för den som vill få en krockkudde och minska svängningarna i sin fondportfölj.
Vill du ha koll på vad som händer på fondmarknaden. Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.
Följ mig gärna på Twitter
Följ Placera på Facebook , LinkedIn, Twitter, YouTube och Soundcloud
