Förra veckan höll streamingbolaget Storytel kapitalmarknadsdag. Ledningen presenterade nya finansiella mål och en övergripande tillväxtplan för de kommande åren. Fler nya marknader och produktsatsningar ska bidra till fortsatt tillväxt.

I dagsläget är Storytel lönsamt på fem marknader, i Sverige, Norge, Nederländerna, Danmark och på Island. Frånsett Island (2018) lanserades de nu vinstgivande marknaderna innan 2015.

Ytterligare åtta länder närmar sig egen bärighet med 50 000 prenumeranter eller mer. Enligt Storytels CFO Sofie Zettergren förväntas Polen, Finland och Ryssland vara nästa på tur att generera ett överskott.

Ljudbokstjänsten har hittills lanserats på 20 marknader. Under 2020 förväntas ytterligare 1–3 nya marknader och 2023 ska minst 20 ytterligare geografier ha adresserats, enligt de nya målen.

Priset på tjänsten skiljer sig på olika marknader. Svenska prenumeranter betalar 169 kronor per månaden för standardabonnemanget. I Nederländerna kostar motsvarande 125 kronor och i Indien bara 65 kronor.

När expansionen fortsätter utanför Norden kommer streamingintäkten per användare sannolikt därför att spädas ut. I fjärde kvartalet var bolagets ARPU 129 kronor per månad, vilket fortfarande återspeglar bolagets starka ställning i Norden.

På juldagen steg antalet prenumeranter över 1,1 miljoner. Storytel genererar nu streamingintäkterna kring 1,4 miljarder kronor. Bolaget spår nämligen 1,5 miljoner användare nästa år, vilket motsvarar en användartillväxt kring 36 procent.

Under närmast hela 2019 har Storytel-aktien rört sig sidledes. Det har sannolikt funnit en viss osäkerhet kring bolaget snabba expansion. Prenumerationssiffrorna och kapitalmarknadsdagen satte punkt för den oron. Aktien har stigit som ett stjärnskott och på kort tid har priset ökat med 50 procent.

Nu har bolaget ett börsvärde större än 10 miljarder kronor och verksamheten värderas till drygt fem gånger årsomsättning. Det är dyrare än Spotify men billigare än Netflix som har en multipel på 6–7 gånger.

Storytel-aktien har rusat många gånger tidigare efter längre period av stiltje. Det hör väl till expansionens natur. Att kursen faller tillbaka något när euforin lagt sig vore heller inte konstigt.

Hittills har Storytel tagit kostnaderna för ljudboksproduktionen direkt när de kommit. Detta kommer att förändras under 2020. Istället kommer delar av kostnaderna för ljudboksproduktionen att tas upp som immateriella tillgångar som aktiveras i balansräkningen. Den nya redovisningsprincipen kommer få positiv inverkan på marginalerna både på brutto- och framförallt rörelsenivå.

I Sverige har ljudboken nått en 50 procentig marknadsandel inom genren skönlitteratur. Ljudboken har stadigt vunnit marknadsandelar mot det lästa ordet. Och den passar oss stressade pendlare väl som avkoppling.

Idag uppskattas den globala marknadspotentialen för ljudböcker till 40 miljarder kronor, av vilken Storytel har en marknadsandel på 5 procent. Om tio år spås den marknaden vuxit till 200 miljarder kronor, vilket motsvarar en underliggande tillväxt på 15 procent per år.

Att fler svenska kunder inte uppmärksammat att våra bibliotek erbjuder väldigt mycket i ljudboksväg helt gratis är det ingen som pratar om. Användarvänligheten är förstås sämre.

En ny Storytel-tjänst har lanserats under 2019. Den digitala tidningstjänsten Ztory har samlat 1 450 tidningar och magasin i en applikation. Tjänsten liknar Readly som har ett dubbelt så stort utbud i dagsläget. Båda tjänsterna kostar 99 kronor per månad.

Idén är otroligt användarvänlig och sparar dessutom på trycksvärta och miljön. Hur magasinen ska överleva på lägre ersättning i det digitala återstår att se.

Storytels Reader är en svartvit läsplatta. Den är kanske inte för alla eftersom läsningen också går att göra via Storytel-appen på en telefon eller surfplatta. Men statistiken visar att kunderna som valt att köpa läsplattan är trognare Storytel än andra kunder. Således fyller den en viktig funktion.

Ett tidigare problem har varit betalningslösningar på nya marknader. Det har bolaget löst och tillsammans med Telia, Yandex, Klarna-bolaget Sofort, KCP, Singtel och Mobiltek finns alla möjligheter att välja kortbetalningar, faktura eller att betala via sin teleoperatör och så vidare. Detta är en stor grej, då trösklarna sänkts för nya kunder på marknader där kortbetalningar inte är lika utbrett.

Långsiktigt talar trenderna fortsatt för Storytel och trots kursrusningen som varit finns inget skäll att exkludera aktien ur en långsiktig tillväxtportfölj. Det skulle bara medföra risken att missa nästa rally, må så vara att det dröjer. Däremot bör man vara beredd på ett bakslag efter den snabba rusningen i aktien.

Förutsatt att Storytel når sitt mål för 2020 är streamingintäkter kring 1,9 miljarder kronor ingen omöjlighet. Inkluderat uppskattningsvis 500 Mkr från förlagsverksamheten stiger omsättningen då till 2,4 miljarder kronor. Längre ut på tangenten är 3 miljarder kronor i samlad omsättningen 2021 ett hyggligt realistiskt mål.

Några vinster lär det dock inte bli tal om. Fokus kommer vidare ligga på tillväxten i antal användare, men även ARPU:n (Snittintäkten per användare) kommer att vara viktig. Samt att vi får se en positiv vändning för Ebitda-marginalen, om än från en tvåsiffrigt negativ nivå. Den trenden skulle få stöd av bolagets nya sätt att bokföra ljudboksproduktionen.

Sedan 2016 har jag en köprekommendation på Storytel-aktien. En ny noggrannare prognos återkommer vi till efter bokslutet den 20 februari.