Börsmönstret håller i sig. Heta dagar blandas med svala. Kursras följer på kursrekord. Aktier är bu ena dagen, bä den andra.

En tysk bankjätte oroar samtidigt som svenska banker hörde till sensommarens börsvinnare.

Riskpremien, mätt som volatilitetsindex, har fladdrat i takt med de senaste tolkningarna av centralbankernas grumliga räntesignaler.

Räntemarknaden skvallrar om kris medan den ekonomiska aktiviteten överraskat positivt. Konsumtionen är stark men konsumtionsrelaterade aktier har det tufft på börsen.

Mitt i allt detta letade sig börsen upp till årshögstanotering i veckan.

Placeras sentimentsmatris, som grundar sig på antagandet att utvecklingen i riskpremien och konjunkturen styr investerarnas sektorpreferenser, fungerar dåligt i den här typen av marknad.

Under den senaste månaden har de mest konjunkturoffensiva sektorerna överträffat marknaden samtidigt som de allra mest defensiva gjort likadant. De grönmarkerade sektorerna har utvecklats bättre än index, de röda sämre.

För den som ändå tror att gamla samband gäller så är aktier i någon mån en vintersport och oktober månad traditionellt sett stark.

Sedan 1990 har storbolagens index OMXS30 i genomsnitt stigit 1,9 procent i oktober och medianvärdet på 2,4 procent skvallrar om att uppgångsmånaderna är många till antalet. 17 av de 26 månaderna har slutat på plus.

Vi har tidigare spekulerat i varför säsongsmönstret ser ut så här och för den som vill förkovra sig i ämnet hänvisar vi till tidigare Börssyner.

I år har vi dock en unik situation med kommande val i USA och Italien och frågetecknen kring amerikanska centralbanken Federal Reserves nästa räntehöjning.

Inför de fyra senaste amerikanska presidentvalen har oktober månad slutat på minus. I längre perspektiv framstår detta dock snarare som en slump än en trend.

Presidentkandidaten Donald Trump har profilerat sig som frihandelsskeptiker. Motståndaren Hillary Clinton är sedan tidigare edsvuren fiende mot hälsosektorns höga vinster. Svenska exportbolag, vare sig det handlar om råvaror, maskiner eller medicinteknik, har skäl att följa utvecklingen noga. Börsen kommer definitivt att göra det.

Den italienska folkomröstningen om huruvida landet bör reformera sin konstitution, riskerar att skapa rejäl oordning om resultatet inte blir vad regeringen önskar sig. Konsekvensen kan bli politiskt dödläge i en av Europas största ekonomier. Investerare föredrar raka och enkla regler; svårtolkad populism är inte populärt.

Men likväl återkommer många investerare till det som Pekka Kääntä beskriver i sin Marknadssyn inför oktober månad: Med extremlåga räntor finns det inte mycket alternativ till aktier.

Problemet är snarare att räntenedgången och börsuppgången är så intimt förknippade. Som Pär Ståhl beskriver i en kommentar: Faller den ena så faller den andra. Den globala börsuppgången under senare år ska i första hand tillskrivas kapitalflöden och lägre avkastningskrav, inte vinstökningar.

Samtidigt har den svenska kronan tappat i styrka senaste månaderna, vilket är positivt för exportbolagen. Allt annat lika är industrin på väg mot en ny valutaboost, vilket bidragit till att de tunga verkstadsbolagen börjat röra sig norrut på börsen.

Grafen här bredvid visar hur svenskt verkstadsindex (grön linje) utvecklats starkt ända sedan i februari och hur svenska banker (röd linje) haft en massiv comeback efter det brittiska EU-valet.

Inför september månads Börssyn konstaterade vi att det kunde vara dags att bli mer offensiv i verkstad och banker. Precis den trenden har vi sett på börsen där inte ens Deutsche Bank-oron mer än krusade kursutvecklingen. Nu när den oron börjat lägga sig är det rimligt att räkna med fortsatt lättnad bland de stora bankaktierna.

Vi är dock fortsatt relativt försiktiga i rena sektorval utan söker alltjämt aktier i bolag som har en hög tillväxt – förvärvad eller organisk – samt tycker att det börjar bli dags att på allvar positionera sig inför den kommande utdelningssäsongen.

På vår lista över tio köpvärda aktier har våra tillväxt-case levererat bäst medan mer stabila och konsumentnära bolag haft en svagare utveckling.

De förändringar vi gör inför oktober månad följer tidigare resonemang: Vi ökar tyngdpunkten på utdelning och tillväxt.

På utdelningstemat finns dock ett antal frågetecken. Telekombolaget Ericsson har seglat upp som en högutdelare efter sommarens stora kursnedgång. Problemet är att ett omfattande åtgärdsprogram pågår och i det läget är det osäkert vad utdelningsprognoserna är värda.  

Teleoperatörerna Telia och Tele2 ståtar också med generösa prognoser på utdelningarna. Tror man på prognoserna är det utmärkta semidefensiva köplägen i aktierna. Men förra höstens massiva kursnedgång i Telia tjänar som ett varnande exempel där marknaden hade rätt och analytikerna fel. Telia drog då ned på utdelningsambitionerna.

Nu står vi inför en ny rapportsäsong som drar igång om några veckor. Vi har relativt små förhoppningar om att se tydliga vinstlyft för året, utan tycker att man istället ska fokusera på kassaflödena som är nyckeln till kommande utdelningar och framtidsutsikterna som är nyckeln till nästa års vinstutveckling.