Fonder är en angelägenhet för nästan alla svenskar. Hela 85 procent av den vuxna befolkningen har på något sätt innehav i fonder, och fonder har gått om banksparandet som den vanligaste sparformen.

Många fick automatiskt ett fondsparande vare sig de ville eller inte när premiepensionssystemet år 2000 gjordes om till ett fonderat system, där de som ville fick välja fonder. De som inte ville välja hamnade i den så kallade soffliggarfonden Såfa, förvaltad av Sjunde AP-fonden.

Allt fler upptäcker dock fördelarna med att även lägga delar av sitt privata sparande i fonder. Kanske vill du att ditt kapital ska växa på börsen, men har varken tid eller lust att följa börsens berg- och dalbana dagligen?

Kanske vill du ta del av tillväxten i ett land i fjärran östern? Kanske har du upptäckt det inte är någon ränta alls på ditt bankkonto, och vill att pengarna istället växer i en räntefond som svänger mindre än en aktiefond.

Den som är nybörjare i fondvärlden bör först och främst ta reda på vad en fond överhuvudtaget är för något:

En fond är en korg av exempelvis aktier, som sköts och ses efter av en förvaltare på ett fondbolag. Fonden måste innehålla minst 16 aktier, men innehåller för det mesta fler än så. Därmed sprids riskerna.

Generellt gäller att ju lägre risk, desto lägre chans till hög avkastning. Med kapitalet placerat i en fond bör du alltså kunna räkna med mindre både upp- och nedgångar än om du placerar i enskilda aktier. Fonden delas sedan upp i fondandelar, som säljs via banker, nätmäklare och fondkommissionärer.

Svårt är att veta vilken fond man egentligen ska spara i, och därför spelar fondinformationen en avgörande roll. På sajten Morningstar.se finns i princip alla Sverigeregistrerade fonder samlade, med information om hur fonden har gått det senaste året och under de senaste tre och fem åren.

En fond ses med fördel som en långsiktig placering, och därför finns jämförelsen på fem år med hos Morningstar.  Morningstar betygssätter fonderna med stjärnor från ett till fem, där man tittat på riskjusterad avkastning, det vill säga avkastningen med avdrag för den risk som fonden tagit.

På Morningstar ser du också tydligt fondens förvaltningsavgift. Det finns som bekant inga gratisluncher, och det kostar att få sitt kapital förvaltat av en förvaltare. Avgifterna ser olika ut beroende på typ av fond. En indexfond, som investerar så att den följer börsindex, är generellt billigare än en aktivt förvaltad fond.

En aktivt förvaltad fond har ambitionen att slå index genom att förvaltaren själv vill hitta guldkornen bland börsens bolag. Följaktligen förses fonden med en högre avgift och den som köper andelar i en sådan fond investerar alltså i en individuell förvaltares skicklighet. Avgiften är inte oviktig, och är den hög kan den äta upp en hel eventuell fonduppgång. Men kom ihåg att avgiften redan är dragen när du ser din fonds värdeutveckling i tabellerna.

Du kan spara i fonder genom att vända dig direkt till fondbolagen, men enklast är att vända sig till en bank eller nätmäklare. En del banker har vad som på branschspråk kallas för "öppen arkitektur", det innebär att banken tillhandahåller förutom sina egna fonder även fonder från externa fondbolag.

Nätmäklarna Avanza och Nordnet fungerar till exempel som fondvaruhus där du hittar fonder från en lång rad olika fondbolag.

Att börja spara i fonder är lika enkelt som att börja spara på ett bankkonto. Du öppnar ett fondkonto hos din bank eller nätmäklare, och väljer sedan ut de fonder som pengarna ska sättas in i. Du kan välja att sätta in allt ifrån en femhundring och uppåt, även om det finns fonder med en gräns för minsta insättning, men det återkommer vi till.

Att sedan välja att ha en automatisk överföring varje månad är dels ett sätt att få sparandet att förhoppningsvis växa, men också ett sätt att sprida risk. Eftersom kapitalet sätts in vid olika tidpunkter hamnar det olika i en fonds eventuella upp- eller nedgångskurva.