Det råder egentligen ganska stor förvirring på finansmarknaden kring vad det är som driver de extrema börsrörelser som vi sett under den senaste veckan. Visserligen pekar många på oron kring den kinesiska tillväxten som en huvudorsak men det kan knappast var den enda faktorn bakom de stora rörelserna.
Däremot är de flesta överens om att startskottet för finansoron var den överraskande devalvering av yuanen som den kinesiska centralbanken genomförde för två veckor sedan. Och om turbulensen på aktiemarknaden varit stor så har rörelserna på valutamarknaden varit minst lika dramatiska. Det här har också bidragit till att förstärka rörelserna på världens aktiemarknader, inte minst för att placerare närmast i panik tycks ha dragit sig ur tidigare valutapositioner.
Det här har dessutom lett till att vi fått se en del ovanliga rörelser i olika valutor.
Den svenska kronan är ett litet exempel på det. För trots Riksbankens ansträngningar med en negativ styrränta på -0,35 procent och omfattande köp av statsobligationer så har kronan stärkts kraftigt under de senaste veckorna. Från botten den 10 augusti har en handelsvägd krona (KIX) stärkts med cirka 3,5 procent.
En tolkning av detta kan vara att kronan återfått den status som ”trygg hamn i orostider” som den hade under främst 2013. Den tolkningen stöds av att obligationsräntorna i Sverige fallit brant under senare tid och där tioårsräntan nu ligger på 0,52 procent – faktiskt en bit under sin tyska motsvarighet.
En annan förklaring är att länder som klarat de senaste veckornas valutaturbulens allra bäst är de som bedrivit den allra mest expansiva politiken i form av minusräntor och/eller omfattande obligationsköp. Hit hör, förutom den svenska kronan, exempelvis schweizerfrancen, den japanska yenen och även euron.
Ett skäl till relativt starka valutor i de här länderna är att de sannolikt använts som finansieringskälla för andra typer av placeringar och nu när dessa positioner dras tillbaka betyder det omfattande köp av dessa valutor, vilket stärker kurserna. Hur utvecklingen för kronan ser ut framöver får utvisa om Sverige åter betraktas som trygg hamn av placerarna, eller om det bara rör sig om en tillfällig förstärkning.
Ett tillbakadragande av tidigare valutapositioner är dessutom en möjlig förklaring till att den amerikanska dollarn gått så svagt. På några veckor har dollar/euro-kursen gått från 1,086 till 1,155 euro per dollar. En ovanligt stor rörelse på så kort tid. Här är den troliga förklaringen att en amerikansk räntehöjning i närtid förefaller allt mindre sannolik och att placerare därmed inte längre tror på en starkare dollar och kliver ur sina positioner.
Ser man på kronans utveckling på mer detaljerad nivå under den senaste månaden kan konstateras att den enbart försvagats måttligt mot ett fåtal europeiska valutor med euron i spetsen. I övrigt är det enbart förstärkningar som skett. I flera fall handlar det dessutom om stora rörelser.
Datum: | 2015-08-24 | ||||
kurs | procentuellt förändring | ||||
Europa | 1 mån | 3 mån | 12 mån | ||
EMU-området | Euro | 9,5310 | -1,28% | -3,30% | -4,09% |
Storbritannien | Pund | 13,0116 | 2,16% | 0,20% | -13,79% |
Schweiz | Franc | 8,8132 | 1,47% | 1,06% | -16,51% |
Norge | Kronor | 1,0177 | 2,70% | 7,48% | 9,30% |
Danmark | Kronor | 1,2768 | -1,24% | -3,17% | -3,96% |
Island | Kronor | 0,0648 | -1,68% | -3,83% | -9,04% |
Polen | Zloty | 2,2477 | 1,59% | -0,16% | -2,68% |
Ryssland | Rubel | 0,1171 | 20,91% | 30,33% | 38,72% |
Tjeckien | Krona | 0,3523 | -1,25% | -4,59% | -6,94% |
Turkiet | Lira | 2,8178 | 10,22% | 12,46% | 11,16% |
Ungern | Forint | 0,0302 | 0,26% | -1,15% | -3,62% |
Amerika | |||||
USA | Dollar | 8,3085 | 3,31% | 1,77% | -20,50% |
Brasilien | Real | 2,3720 | 9,26% | 13,11% | 21,92% |
Kanada | Dollar | 6,2756 | 4,76% | 8,43% | 0,40% |
Mexico | Peso | 0,4850 | 8,37% | 12,34% | 7,78% |
Asien och Oceanien | |||||
Kina | Yuan | 1,2990 | 6,13% | 4,71% | -15,94% |
Japan | Yen | 0,0686 | 1,04% | 0,55% | -3,29% |
Australien | Dollar | 6,0259 | 3,80% | 8,52% | 6,22% |
Hong Kong | Dollar | 1,0715 | 3,35% | 1,81% | -20,43% |
Indonesien | Ruphia | 0,0006 | 7,20% | 7,49% | -0,17% |
Indien | Rupie | 0,1247 | 7,27% | 5,95% | -9,29% |
Nya Zeeland | Dollar | 5,4929 | 2,84% | 10,79% | 5,31% |
Sydkorea | Won | 0,0069 | 5,97% | 9,92% | -2,04% |
Saudiarabien | Riyal | 2,2150 | 3,33% | 1,80% | -20,48% |
Singapore | Dollar | 5,8856 | 6,08% | 6,25% | -6,56% |
Thailand | Bath | 0,2324 | 5,64% | 7,30% | -7,54% |
Afrika | |||||
Marocko | Dirham | 0,8681 | 0,61% | -1,17% | -5,75% |
Sydafrika | Rand | 0,6285 | 8,38% | 10,83% | 2,54% |
KIX-index | 111,75 | 1,91% | 1,33% | -3,25% | |
Källa: Macrobond |
Att råvarumarknaderna drabbats hårt av den kinesiska avmattningen och risk för ännu svagare utveckling framöver har bidragit till att råvarutunga valutor sjunkit rejält. Bland de allra största förlorarna finner vi bland annat länder som Brasilien, Indonesien och Sydafrika. Ryssland har i sin tur drabbats allra hårdast men där spelar dessutom landets specifika problem en roll.
Andra länders valutor som drabbats hårt av Kinafrossan är andra asiatiska nationer, inte sällan med ett stort kinesiska handels- eller finansiellt utbyte. Hit hör exempelvis Sydkorea och Singapore.
En tredje grupp valutaförlorare är de länder som i utgångsläget hade problem som Indien eller Turkiet.
Att kronan nu stärks på bred front och råvarupriserna samtidigt dyker betyder att Riksbanken står inför ett stort dilemma. Det blir mycket svårt att på ett trovärdigt sätt visa att banken har möjlighet att uppnå sitt inflationsmål på 2 procent inom en rimlig tid. Dessutom har den extrempolitik som Riksbanken har fört haft det uttalade syftet att försvaga kronan.
Ska man utgå från Riksbankens egen retorik vore det givet att räntan sänktes ytterligare vid det penningpolitiska mötet den 2 september, med sedvanligt räntebesked till oss vanliga dödliga dagen efter. Dessutom har bankens företrädare varit inne på att genomföra direkta valutainterventioner.
Läget är dock känsligt och det skulle se illa ut om en relativt välmående ekonomi som den svenska skulle ta till än mer extrema åtgärder. Risken finns ju att Sverige kommer att pekas ut som ett av de länder som trappar upp det globala valutakrig som många anser redan är här.