I Livförsäkringsutredningen som anlände i slutet av september föreslog utredaren att det blir flytträtt för så kallade fribrev inom premiebestämd tjänstepension. Det innebär att den som slutat på ett jobb där arbetsgivaren betalat in till en premiebestämd tjänstepension ska få rätt att flytta de inbetalade pensionskronorna.

Men om personen arbetat inom ett företag som ingår i ett kollektivavtal blir det mer luddigt. Avtalsparterna ges i utredningens förslag nämligen rätt att avstå från flytträttsregler inom avtalsområdet. Det betyder att den som byter från ett jobb till ett annat inom samma avtalsområde inte får fri flytträtt för sina inbetalade pensionspengar. Då kan han eller hon bara flytta kapitalet mellan de bolag som godkänts av arbetsmarknadernas parter inom avtalsområdet.

Igår torsdag var deadline för remissvar från branch och myndigheter. Meningarna om utredningen går föga förvånande starkt isär och många påpekar flera frågor av praktisk karaktär dyker upp.

Svensk Näringsliv, som är en av arbetsmarknadens parter och som har ett intresse av att flytträtt inte införs, är i sitt remissvar kritiskt till att frivbrev får flytträtt överhuvudtaget. Organisationen skriver i sitt remissvar att det är illa att ändra på det som arbetsmarknadens parter redan kommit överens om och "avvisar alla begränsningar i arbetsmarknadsparternas frihet att avtala om villkoren i tjänstepensionsplanerna".

LO, som står på samma sida som Svenskt Näringsliv i frågan, skriver i sitt remissvar att de som är för helt fri flytträtt inte har pensionsspararnas bästa för ögonen. Organisationen menar dessutom att en fri flytträtt kan vara olaglig, med hänvisning till att utredningens förslag strider mot konventionerna i FN-organet ILO om föreningsfrihet och förhandlingsrätt.

Pensionsmyndigheten anser att det är bra att fribrev inom avtalsområdena kan undantas flytträtten, eftersom upphandlingar inom avtalsområdena ofta resulterar i lägre avgifter för pensionsspararen. Men myndigheten ser flera risker med förslaget, de flesta baserade på antagandet att "de flesta individer" har låg kunskap och intresse för pensionsfrågor. Detta kan, enligt myndigheten, resultera i att agressiva pensionsförsäljare ser möjligheten att få provision på kunden och hennes kapital.

Pensionsmyndigheten vill se ett regelverk där pensionsbolagen på ett enkelt sett förklarar skillnader i risker och kostnader mellan ett nytt och ett gammal avtal, exempelvis i form av det så kallade Norman-beloppet. Man vill också se ett tak för flyttkostnader och gränser för flyttider.

Det anser även Avanza Bank, som är en av de aktörer som skulle vinna på en utökad flytträtt. Förutom att banken vill se en mer långtgående flytträtt än den som föreslagits så värjer man sig mot att utredningen inte specificerar i kronor och ören vad en flytt får kosta och hur lång tid den får ta. Avanza föreslår i sitt remissvar att en flytt maximalt bör få kosta mellan 500 och 1 000 kronor och att den får ta maximalt 10 dagar. Även Konkurrensverket skriver i sitt remissvar att det behövs tydligare avgiftsregler för flytt och återköp.

Konsumentverket anser att utredningen är för luddig på området och skriver att det är svårt att avgöra om de avgifter som utredaren ger pensionsbolagen tillåtelse att ta ut för flytt är skäliga ur ett konsumentperspektiv. I övrigt är Konsumentverket positivt till utökad flytträtt, men menar att det förutsätter ett starkt konsumentskydd.

Bankföreningen och Fondbolagens förening skriver i sina remissvar att flytträtten bör vara mer omfattande än vad som föreslogs i utredningen. Fondbolagens förening anser att fler fribrev borde kunna omfattas av flytträtten.

"Det är ett starkt önskemål att sparare ska få möjlighet att slå samman olika försäkringar för att få en bättre överblick över sin intjänade tjänstepension", skriver föreningen i sitt remissvar.