Läkare och advokater är återkommande yrkeskategorier i amerikanska tv-såpor. Inte sällan möts de i manusen. Men i den amerikanska delstaten Texas blir advokaterna allt mer sällsynta i verkligheten.

Under de snart tio år som gått sedan Texas 2003 införde en lagreform som minskade möjligheten att stämma sjukvårdsföretag för felbehandlingar, har antalet praktiserande läkare stigit markant i delstaten.

Effekten har blivit bättre tillgång till sjukvård. I en förlängning lägre kostnader försäkringsbolagen och därmed lägre försäkringskostnader för arbetsgivarna. Det gäller inte bara felbehandlingar utan det har generellt sett blivit svårare att stämma företag i Texas.

Däremot är antalet advokater som har lämnat Texas betydande, berättar Christofer Halldin som förvaltar Handelsbankens nordamerikafond.

"Hälften av alla nya jobb i USA har skapats i Texas", säger han och räknar med att efter Texas är det Indiana och New Jersey som står på tur att lyfta till följd av företagsvänliga politiska reformer.

Så när Europa går mot en harmonisering av skattelagstiftningen utvecklas USA i motsatt riktning. Det handlar inte bara om skillnader i civilrättsliga lagar utan gäller också områden som utbildning och skattenivåer.

Några år efter att reformen begränsade möjligheten att stämma företag sjösatte Texasguvernören Rick Perry en omfattande skattereform som innebar lägre skatt på bland annat fastigheter och inkomster. Efter en inledande oro över underfinansiering har nu reformen börjat leverera såväl nyetableringar som inflyttningar.

När tv-kanalen CNBC i somras presenterade sin årliga ranking över företagsklimatet klev Texas upp på förstaplatsen. I undersökningen ansågs delstaten ha landets bästa infrastruktur och näst bästa teknologiska/innovativa miljö. Det geografiska läget mellan den stora mexikanska marknaden och övriga USA gjorde inte saken sämre.

Ett tecken i tiden var anläggningsmaskintillverkaren Caterpillars flytt av produktion från Japan till Texas i inledningen av året.

Ungefär samtidigt meddelade företaget att en fabrik i Kanada skulle stängas och produktionen flytta till Indiana i USA. Fabriken i Kanada hade stått stilla en längre tid efter att fackföreningen vägrat acceptera bland annat en halvering av lönerna.

"Vi måste åstadkomma konkurrenskraftiga kostnader, kvalitet och flexibilitet för att kunna tävla och vinna på den globala marknaden", sa affärsområdeschefen Billy Ainsworth till de protesterande kanadensiska arbetarna.

Bland både ekonomer och företagsledare är man ense om att lägre kostnadsnivåer, såväl skatter som löner, har förbättrat den amerikanska konkurrenskraften. När Caterpillar höll jobbmässa i Indiana för att bemana den nya fabriken fick de omkring 3 000 sökande till jobb som lovade löner på mellan 85 och 120 kronor i timmen.

De låga lönerna är priset som arbetstagarna får betala för den gryende arbetsmarknaden.

Vi befinner oss på Handelsbankens New York-kontor på tredje avenyn, mellan 52:a och 53:e gatan, när Christofer Halldin ger sin syn på USA:s gryende ekonomi. Bakom den glasade fasaden kan vi blicka ut över stora delar av den amerikanska finansindustri som förlorat tiotusentals arbetstillfällen de senaste åren.

Härifrån syns inte den endagsstrejk som samtidigt pågår bland snabbmatsanställda i New York. De kräver 101 kronor i timmen. Det är dubbelt mer än den minimilön som precis räcker till en Big Mac meal. Strejken omfattar anställda på företag som McDonald's, Burger King, Kentucky Fried Chicken, Taco Bell och Wendy's.

Strejker tillhör det ovanliga i USA, och strejker i låglöneyrken som snabbmatsanställda unikt. De anställda talar också om att starta en fackförening. Reaktionerna från arbetsgivarna är avvaktande, men inte avvisande.

För europeiska politiker är det en uppenbar men obekväm sanning att när USA reser sig ur lågkonjunkturen är det med hjälp av låga löner. Den stora frågan är nu hur snabbt lönerna kommer att öka om den ekonomiska återhämtningen fortsätter, och om det är högre inflation som lurar runt hörnet.