"Det finns en mycket stark dynamik här. Folk känner sig mer säkra på utvecklingen och vågar köpa hus igen", säger han och förutspår en fortsatt förbättring av den amerikanska ekonomin.

Av Jim Herberts visitkort går det att läsa sig till att han egentligen heter James H. Herbert II. Den romerska tvåan skulle kunna stå för att han har grundat två banker. Den senaste, First Republic, är han ägare till för andra gången. Det är en bank som varit vinstgivande varje år sedan den skapades för 27 år sedan.

2007 köpte Merrill Lynch hans bank. Sedan kom bankkrisen och Bank of America tog över Merrill Lynch. För två år sedan köpte Jim Herbert loss sin gamla bank med hjälp av ett gäng riskkapitalister.

Det är en bank som går på tvären med den allmänna utvecklingen i USA. Den vill vara en gammaldags bank med gammaldags bankkontor dit kunderna kommer förbi, om så bara för att säga hej och äta de kakor som personalen bakar.  Jim Herbert själv både lunchar och äter middag dagligen med kunder.

"Det du vill ha hos en bank är någon du känner och som känner dig, du vill ha stabilitet och en relation som varar länge", förklarar Jim Herbert sin syn på private banking.

Dessutom fokuserar First Republic enbart på de två regionerna i sydvästra och nordöstra USA. Kärnan i verksamheten är bostadslån till förmögna amerikaner, ofta entreprenörer. Trots att den stora krisen på bostadsmarknaden bara visat tecken på att bottna - på nationell nivå - har First Republic haft försvinnande små kreditförluster under perioden.

Skälet är det noggranna urvalet av kunder. Banken söker aktivt nya kunder bland unga välutbildade människor som befinner sig tidigt i karriären i de två expansiva regionerna, ofta på rekommendationer av andra. Det är lättare att knyta varaktiga vänskapsband med kunder när de är 35 år och på väg upp än när de är 45 år och redan har gjort sig en förmögenhet, resonerar Jim Herbert.

Bankkrisen påverkade First Republic på motsatt sätt jämfört med hur branschen i övrigt påverkades. När andra banker drog ned på utlåningen i panik ökade de sin utlåning med 56 procent enbart under 2008.

"Vi ökade utlåningen när alla andra ströp den. Det skapade en fantastisk kundrelation. Svåra ekonomiska tider är ofta bra tillfällen att låna ut pengar", konstaterar Jim Herbert.

Och att det finns rikedomar i USA som inte ätits upp av recessionen råder det ingen tvekan om när man tittar på bankens siffror. Under de senaste tio åren har både insättningar och utlåning vuxit med i snitt 22 procent per år. Den genomsnittliga kunden har en förmögenhet på strax över 100 miljoner kronor. Banken ser fortfarande gott om utrymme att växa mer.

Medan banken har en marknadsandel på 16 procent i kärnområdet runt San Francisco och Silicon Valley, är den inte större än 1 procent i New York.

När kunderna i de här dynamiska regionerna vädrar ekonomisk morgonluft igen så tror inte Jim Herbert att det eventuellt förestående budgetstupet kommer att förstöra festen. Varken för bankens eller för dess kunders räkning.

Bland amerikanska debattörer förkommer ofta två motsatta ståndpunkter kring budgetkrisen. Den ena hävdar att enskilda människors rikedom sipprar ned genom ekonomin och berikar hela befolkningen. Den andra talar om att ifall bara de allra rikaste skulle betala lite mer skatt så skulle budgetunderskottet försvinna.

Jim Herbert väljer inte sida utan nöjer sig med att konstatera att höjda skatter som en följd av en budgetuppgörelse är att vänta.

"Men det enda som kommer att hända är att de rika blir lite mindre rika. Det skulle inte innebära någon katastrof".