I USA är utdelningsaristokrater ett etablerat begrepp. Bolag som har höjt utdelningen i minst 25 år.

Utdelningskulturen är dock betydligt starkare där än i Sverige, och det finns även en ännu mer exklusiv grupp, så kallade utdelningskungar (Dividend Kings).

Det är bolag noterade i USA som har höjt utdelningen varje år i minst 50 år, trots inflation, oljekriser, finanskriser och pandemier.

Dividend Kings topplista i USA

Källa: Avanza

På Stockholmsbörsen finns färre aktörer med lika lång historik, men flera bolag sticker ändå ut som tydliga svenska motsvarigheter, i alla fall till aristokraterna.

En genomgång av bolag med längst obruten utdelningssvit visar att uthållighet ofta går hand i hand med starka kassaflöden, stabila affärsmodeller och försiktig kapitalallokering.

Vitec i topp

Längst utdelningssvit av samtliga bolag i listan har Vitec Software Group, som delat ut 23 år i rad. Utdelningen har dessutom vuxit kraftigt – från blygsamma 0,05 kronor per aktie i början till 3,60 kronor i dag.

Vitec är ett bra exempel på hur ett nischat mjukvarubolag med återkommande intäkter kan skapa utrymme för både expansion och ökande utdelningar.

Fastigheter och industri

Tvåan på listan är Wihlborgs Fastigheter, med 20 raka utdelningsår. Fastighetsbolaget har länge haft en stabil position i Öresundsregionen, och utdelningen har stigit från 0,44 till 3,20 kronor.

Även industribolag tar stor plats bland utdelningsveteranerna. AAK (17 år) och ASSA ABLOY (16 år) visar att globalt konkurrenskraftiga bolag med starka marginaler ofta klarar av att hålla utdelningarna uppe även när konjunkturen viker.

ASSA:s utdelning har under perioden stigit från cirka 1,20 kronor till 5,90 kronor.

Kassaflödeskvitto

På listan finns också investmentbolag som Svolder, med 13 raka utdelningsår. Utdelningen har ökat från 0,26 kronor till 1,80 kronor.

För investmentbolag fungerar utdelningen ofta som ett kvitto på att portföljen genererar tillräckligt med kassaflöden, samtidigt som de erbjuder investerare exponering mot en bred bolagsmix.

Även aristokrater faller

Det är lätt att lockas av bolag som aldrig tycks svika aktieägarna. Men utdelningshistorik är ingen garanti för framtiden. Höga utdelningar kan ibland maskera svag tillväxt, och i vissa branscher kan utdelningen snabbt hamna under press när räntor eller vinster förändras.

De senaste åren har visat att även de mest pålitliga bolagen kan ställas inför situationer där utdelningen får stå tillbaka.

Nibe hade exempelvis en utdelningshistorik på 27 år, men bröt traditionen så sent som i fjol. Även fastighetssektorn har sett tydliga brott. Atrium Ljungberg och Castellum hade utdelningsserier på 26 respektive 25 år, innan de stoppades i samband med räntechocken 2022.

Och inom konsumentsektorn sticker H&M ut. Klädjätten hade delat ut över 25 år i rad, men tvingades pausa utdelningen under pandemin.

Signalvärde men kan hålla igen

Utdelningar handlar inte bara om kassaflöde till aktieägarna, utan också om vilket budskap bolaget skickar till marknaden.

Tommi Saukkoriipi, förvaltare av SEB Swedish Value Fund, pekar på att stabila utdelningar ofta fungerar som en kvalitetsstämpel.

”Utdelningar och återköp har givetvis ett signalvärde. Stabilt stigande ordinarie utdelning är förstås att föredra, men samtidigt får det finnas pragmatism för att hantera extraordinära händelser lex Covid", säger han och fortsätter:

"En sänkt ordinarie utdelning har, allt annat lika, ett klart negativt signalvärde vilket kan förklara att många bolag väljer att hålla igen något även i goda tider."

Svenska utdelningstoppen

Svenska utdelare med avbrott

Källa: Factset