Med nya kontoformen ISK blir sparalternativen allt fler. Men en ny undersökning visar att för den som månadssparar är de skattemässiga skillnaderna mellan sparformerna kapitalförsäkring, ISK och vanligt fondsparande små.
5 januari, 2012
På måndagen den 2 januari gjorde en ny sparform debut, ISK. Med denna har svenskarna allt fler sparformer att välja mellan för sitt privatsparande; vanlig fonddepå, kapitalförsäkring och ISK.
En relevant fråga är förstås vilken man bör välja. Svaret verkar, åtminstone ur skattesynpunkt, vara att det gör detsamma vilken du väljer om du är en månadssparare. Det visar en undersökning från Institutet för privatekonomi på Swedbank, där man har jämfört vilken av de tre sparformerna som är mest förmånlig skattemässigt.
Man har både tittat på vad som är mest fördelaktigt vid månadssparande och vad som är bäst vid en engångsinsättning. Uträkningarna baseras på Stockholmsbörsens utveckling mellan åren 1990 till 2010.
Resultatet visar tydligt att skillnaderna mellan de olika sätten att betala skatt på sparande blir mycket små vid regelbundet sparande. Den som har sparat 100 kronor i månaden under perioden 1990 till 2010 har enligt Institutet för privatekonomis uträkning 55 300 kronor efter betald skatt i ett vanligt fondsparande. Hade pengarna istället satts in i ISK eller en kapitalförsäkring så har han eller hon 55 190 kronor respektive 54 670 efter betald schablonskatt.
"Valet av sparform verkar inte ha någon större betydelse för den som sparar regelbundet", säger Daniel Ragnegård vid Institutet för Privatekonomi.
Vid engångsinsättningar blev dock resultatet ett annat. Här visar undersökningen att vanligt fondsparande lämpar sig bäst. För den som satte in 200 000 kronor 1990 och hade dem på kontot till år 2010 så skulle dessa pengar i ett vanligt fondsparande bli värda 839 480 kronor efter skatt.
I en kapitalförsäkring och i ISK skulle de bli 760 120 kronor respektive 749 930 kronor efter en betald årlig schablonskatt.
"Om man sätter in ett engångsbelopp i perioder med sämre eller varierande utveckling och inte aktivt placerar om sitt sparande kan det vara lika bra eller bättre med ett sparande utan schablonskatt. Med årlig beskattning har man helt enkelt ett mindre kapital att förränta", säger Ylva Yngveson på Institutet för privatekonomi.
Med nya kontoformen ISK blir sparalternativen allt fler. Men en ny undersökning visar att för den som månadssparar är de skattemässiga skillnaderna mellan sparformerna kapitalförsäkring, ISK och vanligt fondsparande små.
5 januari, 2012
På måndagen den 2 januari gjorde en ny sparform debut, ISK. Med denna har svenskarna allt fler sparformer att välja mellan för sitt privatsparande; vanlig fonddepå, kapitalförsäkring och ISK.
En relevant fråga är förstås vilken man bör välja. Svaret verkar, åtminstone ur skattesynpunkt, vara att det gör detsamma vilken du väljer om du är en månadssparare. Det visar en undersökning från Institutet för privatekonomi på Swedbank, där man har jämfört vilken av de tre sparformerna som är mest förmånlig skattemässigt.
Man har både tittat på vad som är mest fördelaktigt vid månadssparande och vad som är bäst vid en engångsinsättning. Uträkningarna baseras på Stockholmsbörsens utveckling mellan åren 1990 till 2010.
Resultatet visar tydligt att skillnaderna mellan de olika sätten att betala skatt på sparande blir mycket små vid regelbundet sparande. Den som har sparat 100 kronor i månaden under perioden 1990 till 2010 har enligt Institutet för privatekonomis uträkning 55 300 kronor efter betald skatt i ett vanligt fondsparande. Hade pengarna istället satts in i ISK eller en kapitalförsäkring så har han eller hon 55 190 kronor respektive 54 670 efter betald schablonskatt.
"Valet av sparform verkar inte ha någon större betydelse för den som sparar regelbundet", säger Daniel Ragnegård vid Institutet för Privatekonomi.
Vid engångsinsättningar blev dock resultatet ett annat. Här visar undersökningen att vanligt fondsparande lämpar sig bäst. För den som satte in 200 000 kronor 1990 och hade dem på kontot till år 2010 så skulle dessa pengar i ett vanligt fondsparande bli värda 839 480 kronor efter skatt.
I en kapitalförsäkring och i ISK skulle de bli 760 120 kronor respektive 749 930 kronor efter en betald årlig schablonskatt.
"Om man sätter in ett engångsbelopp i perioder med sämre eller varierande utveckling och inte aktivt placerar om sitt sparande kan det vara lika bra eller bättre med ett sparande utan schablonskatt. Med årlig beskattning har man helt enkelt ett mindre kapital att förränta", säger Ylva Yngveson på Institutet för privatekonomi.
Analyser
Rapportperioden
Investor
Fonder
Bostadsmarknaden
Analyser
Rapportperioden
Investor
Fonder
Bostadsmarknaden
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
2 398,84
Igår, 16:32
-992x558.jpg&w=3840&q=75)
