Konsensus bland ekonomer är att centralbanken låter räntan ligga kvar på 1,75%, där den befunnit sig i snart ett år, vid veckans räntebesked. Men inte mycket längre än så: Swedbank och Nordea spår att en första höjning sker i november.

Bakgrunden är ökade inflationsrisker enligt flera bedömare. Ett liknande budskap väntas från Riksbankschef Erik Thedéen på presskonferensen som följer räntebeskedet.

"Jag tror att Riksbanken vill skicka en mer hökaktig signal till marknaden och de kan även varna hushållen. Om de känner att en räntehöjning är nära förestående så vill de göra det tydligt", säger Amanda Sundström, senior makrostrateg på SEB, till Placera.

Det skulle i så fall markera ett avsteg från Thedéens uttalande i sommar, då han sa att det är "50/50" om det blir en räntehöjning i år eller inte.

"Jag tror att man kommer att vara stramare i sin kommunikation och säga att en räntehöjning har kommit närmare. Med en uppväxling av tillväxten i ryggen så kan man tänka sig att Riksbanken rör sig närmare en räntehöjning oavsett vad som händer i omvärlden", säger ekonomen.

Sedan tillkommer omvärldsrisker, som kan ge skäl att höja tidigare än planerat, resonerar hon.

Energipriser ökar inflationstrycket

Vid en första anblick ger de senaste inflationssiffrorna inte sken av någon dramatisk prisuppgång. KPIF låg kvar på 0,7% i augusti, visar SCB-siffror – klart under Riksbankens mål på 2%.

Men om man rensar bort tillfälliga sänkningar av matmomsen och drivmedelsskatten ser det värre ut. I protokollet från det senaste mötet konstaterar Riksbanken att inflationen i uppräknad årstakt, rensat för energipriser och tillfällig finanspolitik, varit närmare 4,5% under de senaste tre månaderna.

Amanda Sundström pekar på kraftiga prisuppgångar på drivmedel och el som mest illavarslande för tillfället.

Samtidigt ger konflikten kring Hormuzsundet effekter i flera led. Det pressar inte bara upp priset på olja och naturgas utan även oljeprodukter som diesel och flygbränsle.

"Det drabbar konsumenterna väldigt direkt. De här uppgångarna kommer högst sannolikt att trycka upp inflationen de kommande månaderna", säger Amanda Sundström.

Hon fortsätter:

"Att bekämpa energipriser med styrränta har nödvändigtvis inte jättestor effekt. Det handlar om att stävja riskerna för att energiprisuppgångarna sprider sig till resten av ekonomin."

Det Riksbanken kan göra är att dämpa hushållens köpkraft genom högre ränta och på så sätt minska risken för att energiprisuppgången sprider sig till övriga delar av ekonomin.

"Kan hamna i riskscenario"

Vissa bedömare varnar för en kommande inflationsspik mot bakgrund av de ihållande höga energipriserna. Swedbank har i ett riskscenario förutspått att inflationen kan nå 4% nästa sommar, när effekter av tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel upphört.

Hur illa kan det bli i SEB:s bedömning?

"Vi tror inte att det kommer att bli fullt så hög inflation. Man ska komma ihåg att när Riksbanken fattar sina beslut så tenderar de att fokusera på inflationen exklusive energipriser", säger Sundström och fortsätter:

"Men det är klart att vi kan hamna i ett riskscenario där vi får väldigt mycket högre inflation. Om det är någonting vi har lärt oss av situationen 2022-2023 är det ju att energipriser spelar stor roll."