20% av världens olje- och gasexport sker via Hormuzsundet. Vid en stängning av sundet hade Ryssland blivit en solklar vinnare. Det säger Handelsbankens råvaruanalytiker Christian Kopfer till Placera.

"Ryssland blir den absolut klara vinnaren rent ekonomiskt", säger han till Placera.

Irans parlament har röstat för att stänga sundet, men det kräver ett godkännande från landets nationella säkerhetsråd innan beslutet kan träda i kraft.

Rysk olja tar andra vägar

Den ryska oljeexporten sker via Suez-kanalen, Godahoppsudden och Stilla Havet, och påverkas därför inte om Iran skulle stänga Hormuz-sundet.

Irak, Förenade Arabemiraten, Iran och Saudiarabien använder alla sundet för sin oljehandel. Med en blockad från Iran skulle exporten från dessa länder minska. Därmed finns ett stort utrymme för Ryssland att öka sin export.

"De blir vinnare både i termer av volym och i pris. Den ryska ekonomin skulle inte protestera mot stängningen", säger Kopfer.

Ryssland är en av världens största oljeexportörer och exporterar cirka 5 miljoner fat olja dagligen.

"Norska ekonomin jättevinnare"

Förutom Ryssland finns det ett par andra vinnare vid en eventuell stängning av sundet.

I västvärlden pekar Christian Kopfer ut Norge som ett land som hade tjänat på en minskad oljeexport från Mellanöstern.

"Den norska ekonomin skulle definitivt vara jättevinnare eftersom de är stora nettoexportörer", säger han.

En del nordafrikanska länder med oljeproduktion som Angola, Nigeria och Libyen hade också tjänat på situationen.

"Även amerikanska oljebolag hade vunnit på det, men inte amerikansk ekonomi eller amerikanska hushåll", säger Christian Kopfer.

USA:s två största oljebolag Exxon Mobil och Chevron har stigit rejält på börsen sedan månadsskiftet maj-juni. Bolagens aktier har ökat med 11 respektive 13%.

Kina är världen största importör av olja

På förlorarsidan befinner sig i princip resten av världen som drabbas av höga oljepriser som följd av råvarubrist.

Som land sticker dock Kina ut som världens största importör av olja, och de köper väldigt mycket från Mellanöstern.

"Kina blir en jättestor förlorare, men det är inte så att priset enbart går upp för Kina utan det går upp för alla", säger Christian Kopfer.

Även Europa förlorar på en potentiell blockering av Hormuz-sundet då nästan alla europeiska ekonomier är stora importörer av olja.

Hur påverkas svensk handel?

EU:s och USAs sanktioner har bidragit till att handeln mellan Sverige och Iran numera är mycket blygsam. Enligt Kommerskollegiums statistik uppgår Sveriges export till Iran till 89 mkr, och importen till 150 mkr.

"Det effektivaste hindret är att inga svenska banker vill förmedla betalningen till och från Iran, vilket gör det svårt att handla med dem", säger Michael Koch, chef för Enheten för ekonomisk analys på Kommerskollegium, till Affärsvärlden.

Enligt honom är det en amerikansk sanktion som ligger bakom svenska bankernas beslut.

Det som kommerskollegiet håller ögonen på är snarare sekundäreffekter.

"Vi tittar mer på till exempel Hormuzsundet och all olja som fraktas där. Det skulle exempelvis kunna bli mycket dyrare att frakta olja och försäkra fartygen", säger Michael Koch.

"Det är mer den typen av störningar i handelsvägarna eller om det sker någon eskalering som vi får hålla ögonen öppna efter."