Priset på brentolja har stigit kraftigt de senaste veckorna till följd av den upptrappade konflikten mellan Israel och Iran.

Efter helgens attack, där USA uppges ha slagit ut tre av Irans kärnenergianläggningar, fortsatte uppgången.

"Marknaden är nu helt klart oroad över Irans hot om att stänga Hormuzsundet, som är en extremt viktig kanal för att skeppa varor, särskilt olja, ut till världsmarknaden, säger Thina Margrethe Saltvedt, chefsanalytiker inom Global Sustainability på Nordea.

Ett sådant beslut skulle få "mycket stora konsekvenser", menar hon. Runt 20% av världens dagliga oljeförbrukning passerar genom sundet.

Oljeexporten "väldigt viktig"

Energiforskaren Henrik Wachtmeister, vid Uppsala universitet och Utrikespolitiska institutet, ser inte ett scenario där sundet blockeras som det mest sannolika i dagsläget.

"Irans övergripande mål nu är regimens överlevnad. Landets egen oljeexport är väldigt viktig för ekonomin, så man har ett starkt intresse av att trafiken fortsätter. Ett nedstängningsförsök skulle även dra in USA ännu mer i konflikten", säger han.

Nästan all Irans export – liksom den största delen av det totala flödet genom Hormuzsundet – går dessutom till Kina, som på måndagen signalerade från officiellt håll att man vill se en de-eskalering av konflikten.

"Det finns nog ett stort tryck från Kina mot Iran att inte stänga ner Hormuzsundet. De är världens största oljeimportör och Irans viktigaste handelspartner", säger Wachtmeister.

Forskaren har i en analys från i höstas, tillsammans med Johan Gars, ritat upp ett mardrömsscenario med ett totalstopp av oljeflödet i Hormuzsundet. Enligt den modellen finns risken att oljepriset går upp 300%, eller över 300 dollar per fat. Men trolig omdirigering och användning av strategiska lager skulle sannolikt ge lägre men fortfarande historiskt höga priser.

Även om USA:s attack höjt sannolikheten för ett blockadförsök, så återstår sannolikt fler eskaleringssteg innan Iran försöker förvekliga hoten, enligt Wachtmeister.

"Om Iran skulle vidta det här draget tror jag att det sker först om efter man själv har blivit attackerad", säger han och syftar på attacker mot den egna oljeproduktionen och fortsätter:

"Och i en situation där Iran upplever att man inte har några andra alternativ eller något ytterligare att förlora, det är nog först då man spelar ut det här kortet."

"Positivt för Ryssland"

Måndagens handel i olja startade runt 80 dollar per fat och har därefter fallit tillbaka något.

"Det finns en riskpremie, helt enkelt. Marknadsaktörerna är villiga att betala mer för oljan idag eftersom man är väldigt orolig för att det kan bli begränsningar i tillgången på olja inom en snar framtid", säger Thina Margrethe Saltvedt.

Den största risken hon ser framför sig är om någon av Irans produktionsenheter för olja ska påverkas.

"Men hittills har ju inget hänt med själva oljeinfrastrukturen. Det är egentligen ingen som tjänar på det. Iran är beroende av försäljning av olja till utlandet, USA tjänar inte heller på ett högt oljepris. Om det är något som gör amerikanska presidenter impopulära är det höga bensinpriser, särskilt under sommaren", säger chefsanalytikern.

Men det finns en oväntad vinnare på konflikten i Mellanöstern kopplat till oljepriset: Vladimir Putin.

"Den här ökade prisuppgången är positiv för Ryssland. Precis innan detta såg vi fallande oljepriser, och man pratade om tuffare sanktioner mot Ryssland, om att sänka pristaket. Det har ju verkligen kommit i skymundan nu", avslutar Henrik Wachtmeister.