Han är mycket optimistisk. Både kring en budgetuppgörelse och om USA:s ekonomiska framtid.

"USA står inför en positiv förtroendechock", säger Christofer Halldin.

När representanthusets talman John Boehner (rep) i veckan sparkade ut partikollegan Tim Huelskamp från budgetkommittén och jordbrukskommittén var signalen tydlig: Nu är tiden kommen för politiskt ledarskap och då finns ingen plats för ärkekonservativa rabulister.

Tim Huelskamp red in i kongressen på tea party-vågen 2010 genom högludd kritik mot i stort sett allt och alla, inklusive de egna ledargestalterna inom "the Grand Old Party". Efter presidentvalet insåg moderata republikaner att den hårda högerretoriken inte var en valvinnare, och förmodligen inte blir det heller till kongressval 2014. En ansvarsfull budgetuppgörelse kan däremot vara det.

Presidenten Barack Obama driver hårt på för en inkomstskattehöjning för landets 2 procent rikaste vilket skulle stärka statens inkomster med 1 600 miljarder dollar under de kommande tio åren. Därtill har han föreslagit besparingar av en ännu ospecifierad omfattning.

John Boehners motförslag är att minska budgetunderskottet med 2 200 miljarder dollar över tio år genom en kombination av besparingar och en bred skattereform som ökar statens intäkter med 800 miljarder dollar. Omedelbart efter sitt förslag utsattes han av stenhård kritik - från det egna partiets högerflygel som i libertariansk övertygelse inte ville se en enda dollar mer till staten.

Samtidigt visar en färsk opinionsundersökning från Washington Post att en majoritet av amerikanerna anser att det är republikanernas fel om en budgetuppgörelse inte blir till. Med den vetskapen vill inte Boehner ha fler dolkstötar i ryggen. Fler högerradikala politiker änTim Huelskamp har marginaliserats under veckan.

Lyfter man blicken över interna strider och gapet mellan partierna så står det klart att bägge förslagen innebär en lösning på budgetfrågan. De är ense om fruktkorgen men har att bestämma om det ska vara mest äpplen eller päron. Blir det ingen uppgörelse så kommer väntas så kraftiga nedskärningar och skattehöjningar att USA väntas kastas tillbaka i recession.

John Boehner vill varken gå till historien eller ens till nästa senatsval som den som sänkte USA:s ekonomi.

"Och varför skulle Obama vilja ha recession? Det är inte det han vill bli ihågkommen för. Jag tror att man kommer att enas om att skjuta upp budgetstupet och att sedan förhandla vidare", säger Christofer Halldin. Hans stalltips är att parterna därefter i lugn och ro arbetar fram en stor uppgörelse senare under våren.

Hittills under hösten har det skapats relativt få nya jobb i USA. Många bedömare pekar på att osäkerheten kring budgetstupet gör att såväl företag som konsumenter avvaktar med investeringar.

Men Christofer Halldin konstaterar att ekonomin ligger i startgroparna. Bostadsmarknaden är åter i balans och det kommer att behöva byggas mer bostäder igen. Bilparken har blivit gammal och behöver förnyas. Den amerikanska industrin är åter konkurrenskraftig , både som en följd av produktivitetsökningar och en svagare valuta.

Hans budgetpolitiska scenario skulle innebära att osäkerheten sjunker, och därmed att investeringsviljan stiger, i takt med kompromissade framgångar i förhandlingarna. Med en slutlig och uthålligt utformad uppgörelse framåt vårkanten kan ekonomin skjuta fart på allvar med stigande sysselsättning som följd.

"Vid en budgetlösning kommer vi att få se att osäkerheten släpper", säger Christofer Halldin.

Han liknar dagens situation med den som Sverige befann sig i 1996. Den akuta bankkrisen var över men det stora budgetunderskottet återstod att lösa. När Göran Persson restaurerade statens finanser återvände förtroendet för Sverige. Det ledde inte bara till investeringar i landet utan också stigande skatteintäkter för staten.

Men även om Christofer Halldin är optimistisk kring USA:s återhämtning är han inte odelat positiv till alla branscher. Med väntade budgetnedskärningar undviker han typiskt sett offentligfinansierade branscher som försvarsindustrin och hälsovårdssektorn.

Energisektorn tillhör däremot de mer kittlande. Det pågår en veritabel energiboom i landet där det inte bara handlar om kraftigt ökande olje- och gasproduktion utan också betydande investeringar i energieffektiviseringar. International Energy Agency, IEA, konstaterade i en rapport från mitten av november att USA väntas bli världens största olje- och gasproducent inom några år.

Även om miljörörelsen är starkt kritiskt till åtminstone den del som omfattar så kallad fracking (utvinning av gas ur skifferlager), så väntas det ge ett starkt bidrag till budgetsaneringen.  Redan år 2020 väntas USA bli nettoexportör av gas. Frågan är om den amerikanska miljörörelsen tills dess har ersatt tea party-rörelsen som den mest högljudda och svavelosande intressegruppen i USA.