När USA-ekonomin föll ned i recession efter den svåra finanskrisen betraktades problemen på den amerikanska bolånemarknaden som en isolerad inhemsk kris. Fyra år senare befinner sig Europa mitt i en motsvarande situation medan USA långsamt är på väg upp ur sin svacka.

Dow Jones index står idag ungefär på samma nivå som för fem år sedan. Under samma period har räntan på en tioåriga amerikansk statsobligation fallit från 4,5 till 1,7 procent. Det innebär inte allt allting återgått till ett rosenskimrande ekonomiskt tillväxt, att problemen i ekonomin är borta eller att den amerikanska statens finanser är robusta. Tvärt om.

Från mitten av 2007 till idag har arbetslösheten stigit från 4,5 till 7,9 procent. Underskottet i den amerikanska ekonomin har skenat och mätt som andel av BNP ökat från 69 procent till 103 procent. Utlandsskulden har aldrig varit större än idag.

Den kraftiga räntenedgången och återställningen på börsen är mycket en effekt av kraftfulla stimulanser från den amerikanska centralbanken. Federal Reserve har sin vana trogen stimulerat ekonomin genom att förse finansmarknaden med mängder av likviditet och därmed pressat ned räntorna. En del ekonomiska bedömare liknar åtgärderna vid konstgjord andning.

Samtidigt står politikerna inför snara och mycket tuffa ekonomiska beslut. Vid årsskiftet upphör ett antal tidsbegränsade lagar vars avveckling, om de inte förlängs eller ersätts, minskar budgetunderskottet men samtidigt riskerar att skicka tillbaka den bräckliga USA-ekonomin till recession. Det handlar om det vi populärt kallar fiscal cliff, eller budgetstupet på svenska.

Uttrycket myntades första gången i en analys från investmentbanken Goldman Sachs i oktober 2011. Uttrycket har blivit vedertagen terminologi på rekordkort tid, delvis på grund av allvaret i situationen.

Om inte senaten, där republikanerna sitter på majoriteten i representanthuset, kan enas med den demokratiske presidenten slår bromsarna till vid årsskiftet. Tidigare skattelättnader försvinner samtidigt som offentliga utgifter skärs ned.

Svårigheterna att hitta lösningar över partigränserna är kanske svårare än på mycket lång tid när politiken har polariserats mellan å ena sidan presidenten som vill se en ökad  federal roll (offentliga åtaganden) i samhället och å andra sidan en allt mer stridslysten libertariansk (minimal offentlig inblandning) falang inom republikanerna.

"Fiscal cliff" är dock en chockterapi som den amerikanska ekonomin, framför allt den amerikanska konsumenten, inte behöver i nuläget.

Stora inkomstskillnader riskerar att bli större. Inhemsk konsumtion står för ungefär hälften av USA:s ekonomi och effekten av att budgetstupet väntas leda till en miljon nya arbetslösa, minskad konsumtion och en tydlig negativ effekt på tillväxten.

Riskerna med en sådan utveckling är större än att det bara är en fråga för USA utan vi kan vänta oss att det påverkar världsekonomin, inte minst en exportnation som den svenska. Det kan bidra till en betydande osäkerhet i finansmarknaderna som självklart spiller över på den svenska börsen.

Likväl är USA för många synonymt med optimism och framåtanda. Det ligger inte i den amerikanska folksjälen att misströsta utan att komma överens i svåra tider. En briljant akademisk miljö, en kultur av nytänkande och en förmåga att materialisera och finansiera nya företag kring nya idéer har historiskt fört landet framåt.

Men medan USA brottas med sina egna problem växer sig Kina allt större och starkare, vilket inte bara tär på den amerikanska självbilden utan också på sikt kommer att skapa ett nytt ekonomiskt landskap med nya ekonomiska regler.

Trots det är det inte så enkelt så att Kina ensamt kan axla rollen som global tillväxtmotor, utan har behov av en amerikansk efterfrågan. Liksom Europa. Liksom övriga världen.

Den närmaste tiden måste viktiga frågor lösas i USA vars utfall kan påverka i stort sett allt vi associerar till ekonomi som finansmarknaden, råvarupriserna, tillväxten, jobben och i en förlängning vår välfärd som vi känner den idag.

Så hur mår den amerikanske patienten? Den närmaste veckan kommer vi att träffa företag inom en mängd olika branscher - från vapentillverkare till klädkedjor - samtala med investmentbanker och fondförvaltare samt besöka börser och mediebolag för att försöka reda ut var USA-ekonomin befinner sig idag och vart den är på väg. Vi bjuder in dig att följa vår resa här på placera.nu.