Den 1 januari 2012 fick svenskarna en ny sparform, investeringssparkonto. Inom ISK kan man köpa och sälja av fonder och aktier utan att utlösa reavinstskatt. Istället betalas - liksom i kapitalförsäkringen - en årlig schablonskatt, och därmed slipper spararen en hel del deklarationskrången. Till skillnad från i kapitalförsäkringen står spararen själv som ägare till eventuella aktier, och inte försäkringsbolaget, vilket ger aktiespararen rätt att exempelvis rösta på bolagsstämmor.

Nu har ISK funnits i ett år, och framförallt är det unga sparare som lockats till kontot. Enligt en undersökning från Sifo har 425 000 svenskar, cirka 6 procent av alla vuxna, öppnat ett ISK. På kontona finns idag cirka 40 miljarder kronor.

"ISK har framförallt lockat unga sparare 2012. Av dem är det sju procent som öppnat ett ISK. Det rör sig än så länge om småpengar, men på sikt kan kontot bli viktigt för miljontals svenskar", säger Claes Hemberg, sparekonom på Avanza Bank.

Enligt Claes Hemberg är många sparare på grund  av rent ointresse fast på vad han kallar "gamla högskattekonton". Kanske har storbankerna viss del i det. Det tror i allafall finansmarknadsminister Peter Norman.

"Bankerna var tröga med att lansera det här", säger han till Dagens industri, men tillägger att han tycker att bankerna nu har skärpt sig.

Han säger också till tidningen att det inte är aktuellt med någon lättnad av reavinstbeskattning på befintligt sparande för att öka inflödet av kapital till ISK. Däremot kan det enligt Peter Norman i framtiden eventuellt bli möjligt att ha ett personligt ISK-konto, som kan flyttas mellan olika aktörer.