Internationella valutafonden (IMF) har publicerat en uppdaterad prognos för världsekonomin. Bilden som målas upp är en ekonomi som drar åt två håll samtidigt. Å ena sidan pressar kriget i Mellanöstern upp energipriserna och stör handeln. Å andra sidan ger investeringarna i artificiell intelligens ett rejält lyft för de länder som tillverkar och exporterar tekniken.

Summan blir en global tillväxt på 3% i år, ned från 3,5% i snitt under 2024 och 2025. Nästa år väntas en återhämtning till 3,4%, enligt IMF.

Vinnare och förlorare

Länder som exporterar energi eller AI-hårdvara lyfts fram som de största vinnarna i rapporten. Sydkorea är ett tydligt exempel. Landet importerar nästan all sin energi men växte ändå med 7,5% i årstakt under första kvartalet, mer än fyra gånger så snabbt som väntat, tack vare en exportboom inom halvledare.

Förlorarna är länder som importerar energi men står utanför teknikuppsvinget. Dit hör många fattiga länder, men också stora delar av Europa.

Hårdast drabbat är Mellanöstern, där tillväxten väntas falla till 0,7% i år eftersom Hormuzsundet varit stängt och stora oljeproducenter som Irak, Kuwait och Qatar inte fått ut sin olja på världsmarknaden.

Inflationen vänder upp

Den globala inflationen väntas stiga från 4,1% förra året till 4,7% i år. Trenden med fallande inflation, som pågått sedan början av 2024, har alltså brutits. Boven är energin.

Oljepriset väntas landa på 89 dollar fatet i år, en uppgång på 32% jämfört med 2025. Gaspriserna i Europa har stigit med runt 25% sedan kriget bröt ut.

IMF räknar med att centralbankerna i USA och euroområdet håller styrräntorna ungefär stilla i reala termer. På marknaden prisas till och med högre räntor in. Den som hoppats på snabba räntesänkningar får med andra ord vänta. I euroområdet väntas inflationen inte nå målet förrän 2028.

Så påverkas Sverige

Sverige nämns inte specifikt i rapporten, men flera delar slår direkt mot svensk ekonomi. Tillväxten i euroområdet skrivs ned till 0,9% i år, och Tyskland, Sveriges viktigaste handelspartner, väntas bara växa med 0,7%. Svag efterfrågan i Europa är dåliga nyheter för svenska exportbolag inom industri och insatsvaror.

Samtidigt finns en ljuspunkt. IMF lyfter fram att ekonomier med stark koppling till teknikcykeln klarar sig bättre. Där har Sverige bolag inom telekom, mjukvara och försvarsindustri som kan dra nytta av uppsvinget. Rapporten pekar också på att ökade försvarsutgifter i Europa delvis väger upp de högre energipriserna, vilket gynnar svenska försvarsbolag.

För svenska hushåll är budskapet att energi och bränsle blir dyrare, och en Riksbank som troligen tvingas avvakta med sänkningar när inflationen tar ny fart i omvärlden.

Riskerna lutar enligt IMF fortsatt åt fel håll. Ett nytt krigsutbrott i Mellanöstern skulle pressa upp priserna ytterligare.

Dessutom varnar valutafonden för att förväntningarna på AI kan vara uppskruvade, och att ett kursfall i högt värderade teknikaktier skulle kunna sprida sig till resten av ekonomin.