AI-festen på Wall Street har övergått i frossa. Spricker bubblan nu? Om det är alls är en bubbla. Här får vi perspektiv på utvecklingen av finansprofiler från Kristofer Barrett, Mats Qviberg och Mikael Petersson till Inge Heydorn, Christer Gardell och Peter Malmqvist.
Idag, 11:58
Den amerikanska AI-festen tog tvärt slut efter mellanårsvalet. I torsdags föll Nasdaq 5,5%, den värsta börsdagen sedan tullraset i april 2025. Det gör att teknikindexet nu ligger nästan 12% under rekordet från den 6 oktober.
Chipbolagen tog den hårdaste smällen. Philadelphias halvledarindex rasade 12%, Nvidia 9% och AMD 17%. Omkring 2 500 miljarder dollar i börsvärde försvann på en dag.
Raset på andra sidan Atlanten drar med sig Stockholmsbörsen. En stark uppgång har idag vänt till -1,3% i skrivande stund.
Utlösare var Demokraternas stora valframgångar i mellanårsvalet. Investerarna befarar att de nya majoriteterna i kongressen och i delstater som Texas bromsar den datacenterutbyggnad som burit börsen. Texas tillträdande guvernör har lovat stopp för nya datacenter.
Vi frågar några svenska investerare:
Finns en AI-bubbla och har den spruckit? Och hur kan Stockholmsbörsen, med sin tunga industri och sin låga AI-exponering, stå emot?
"Det händer nu. Det finns en extrem positionering där folk har haft alldeles för mycket techaktier och inte vetat vad man ägt. Det gäller även globalfonderna", säger Mikael Petersson, förvaltare av Coelis Europafond.
"När det funnits den här typen av koncentrationsrisker tidigare så har de blivit vändpunkter. Nu händer det igen. Jag är inte förvånad, men kraften är enorm", menar Petersson.
Det här är alltså ingen blip, som tidigare?
"Nasdaq kan säkert gå ner lika mycket till, det är svårt att säga. Problemet är den extrema positionering som råder."
Petersson tror dock att Europa har goda chanser att stå emot.
"Det fina är att du har en underinvestering i Europa eftersom det upplevs som tråkigt. Men just nu kanske boring är bra. Sektorfördelningen är mer attraktiv här. Och vinsttillväxten i Europa year-on-year har varit starkare än S&P."
Medan vi pratar kollar han upp hur börserna utvecklats på de båda kontinenterna sedan dagen före presidentvalet 2024, då Trump blev vald, det vill säga för perioden två år och en dag.
"S&P har stigit 28,7% och Stoxx600 är upp 32% mätt i dollar. När dammet snart lagt sig så kan man konstatera att Europa gått bättre än USA. Det är nästan komiskt givet fokuset på USA", säger Petersson.
Under fredagen spred sig raset till Asien där Tokyobörsen föll mer än 6%. I Seoul stoppades handeln i 20 minuter när Kospi rasade mer än 8%. SK Hynix, Samsung, TSMC och Softbank föll med omkring 10% eller mer.
Asiens volatilitet den senaste tiden visar att AI skapat höga vågor som Europa slipper, menar Petersson.
"Man kan ju räkna ut att det inte är sunt om Korea går upp 6% varannan dag och ner 6% varannan. I Asien har man spelat på allt man kan spela på, sannolikt med för mycket hävstång. Precis som i många ETF:er här."
"Den relativa fördelen för oss är att vi inte har AI-bolag i Europa. Och i sig har det inte gjort något hittills eftersom vi gått bättre än USA."
Fakta
"Vänstersvängarna i världen i allmänhet och USA i synnerhet är inte bra för världens börser. Börsen har i princip gått upp i 18 år så det är dags för en korrigering. Sverige brukar ta ut svängarna ordentligt så det kan bli stökigt här."
"En våt politisk filt som kommer ligga över AI/tech sektorn under lång tid. Svårt att veta hur fort det kommer att gå. Att Google skövlar skog i Finland utan tillstånd är ju heller inte bra."
(Bolaget misstänks ha avverkat över 500 hektar skog till förmån för datacenterutbyggnad utan nödvändiga miljöprövningar, reds anm.)
”Magnituden av raset är till stor del på grund av belånade spekulanter i marknaden. Hedgefonder, retail och institutioner med smala riskmandat. När det blir panik blir det trångt i dörren.”
”Andra sidan av myntet är att hyperscalers fortfarande investerar för fullt. Ser de nåt vi inte ser? Eller får konkurrenterna dem att investera? Oavsett så märks inget ännu hos dem som bygger datacenter eller chip. Värderingarna har kommit ner en bra bit och blir attraktiva om slutefterfrågan på AI inte avtar drastiskt.”
Coeli-förvaltaren tycker att Europa är "laddat med reformer" och pekar på Sveriges starka tillväxt. Det är i USA det ser mörkt ut.
"Sedan 2018 är de ackumulerade budgetunderskotten i USA 45% av BNP. I Europa drygt 10%. Det är väldigt ansvarslöst hur de kört, det är som barn beter sig. Det har varit en dopad tillväxt och nu kan de inte göra mer. Så nu sitter vi här."
”Om det är en bubbla är svårt att säga. Relevant är att inflationsspöket finns kvar", säger Eirik Winter, VD i Norden för BNP Paribas
Han räknar upp övervärderingar av bolag, 30 planerade datacenterbyggen bara i Sverige och situationen i Mellanöstern som faktorer bakom ett bestående inflationstryck som är negativt för räntor och börs.
Motkraften mot en verklig krasch ser han därför i att Trumps förlust öppnar för en lugnare utrikespolitik. Risken för eskalation i Mellanöstern kan minska.
”Om det får inflationstrycket att sjunka är det positivt eftersom börsen ju styrs av räntenivån.”
Riktigt hög är dock inte räntenivån idag, understryker Winter. Det kan upplevas så när bostadslånen i USA har 7% ränta, men historiskt är det fortfarande ingen fara på taket:
”När jag tog mitt första lån i London på 1990-talet var räntan 18%. Folk glömmer att på den tiden gällde double digits. Det får man påminna barnen om.”
Inge Heydorn, förvaltare på GP Bullhound, ser raset med andra ögon. Han delar upp det som hänt i år i tre delar: efterfrågan, räntorna och politiken.
”Efterfrågan är starkare än någonsin. Priserna för att köpa datakapacitet är de högsta hittills. De som bygger datacenter har större marginaler än någonsin. Det går rakt emot hur marknaden handlar.”
Räntorna har däremot stigit, vilket gjort det dyrare att finansiera långa projekt. Det har tyngt börsen under sommaren och hösten. Den tredje faktorn är den politiska risken, som ökat med mellanårsvalet.
”Väldigt många människor runt om i världen är negativa till datacenter. Det kommer att bli svårare att bygga dem framöver, oavsett vad man tror.”
Påverkar det efterfrågan?
”Nej, den kommer att vara fortsatt mycket stark. Troligen blir det ännu dyrare att köpa kapacitet när det blir svårare att bygga.”
När syns det i bolagens siffror?
”Troligen inte 2027 och 2028, eftersom de datacenter som ska öppna då redan byggs, men 2029 och 2030 – absolut. Det här är stora bolag som kan sprida sina projekt över olika delstater och länder. Har du en stor orderbok så löser du problemet.”
Bolag som redan äger datacenter, så kallade neoclouds som hyr ut beräkningskraft, kan gynnas av att det blir trögare att bygga nytt. Heydorn pekar på färska avtal.
Enligt honom har datacenterbolaget IREN nyligen skrivit femårskontrakt som ger 22 mdr dollar per gigawatt datacenter. För kortare kontrakt har han sett priser på 40 mdr dollar per gigawatt.
Branschen mäter datacenter i hur mycket el de drar, inte i antal grafikkort. Därför anges priserna per gigawatt. Det motsvarar ungefär elen från en stor kärnkraftsreaktor.
Kunderna betalar alltså extra för att få kapacitet snabbt.
”Det gäller grafikkort som är tre, fyra år gamla. Ändå skrivs nya långa kontrakt för de gamla korten till dubbla priset mot för tre, fyra år sedan. Ingen tidning skriver om det här.”
Kritiker har länge hävdat att grafikkorten borde skrivas av på tre till fyra år och att nya kort gör de gamla värdelösa.
”Man vill skriva rubriker om att AI är över. Men tittar du på verkligheten är efterfrågan större än någonsin och priserna har stigit. Då stiger också värdet på de gamla datacentren."
GP Bullhound håller fast vid de ledande bolagen, både inom hårdvara och molntjänster.
”Vi tror att vi bara är i början.”
Han lyfter Airbnb som exempel på att AI redan ger resultat. Aktien steg 11% efter bolagets senaste rapport.
”De har börjat använda AI i kundtjänsten och 40% av alla kundkontakter sköts nu av AI. De har fått ner kostnaden för kundtjänsten med 17%, och kunderna är nöjdare.”
Molnjättar som Microsoft och Amazon kommer enligt Heydorn att hitta platser att bygga på.
”Har du ordrar på 2 000 miljarder dollar så måste du bara lösa problemet. Om du bygger datacentret i Texas eller i Kazakstan spelar inte så stor roll. Får du inte bygga mer i Ohio så bygger du mer i Alaska.”
Lockas du av svenska bolag med koppling till AI-utbyggnaden?
”Inte alls.”
Han pekar på värderingarna i bolag som Munters, som kyler datacenter, ABB, som levererar strömmen och Atlas Copco som tillverkar vakuumpumpar. Det jämför han med vad Nvidia handlas till, vars värderingsmultiplar är ungefär hälften så höga, baserat på framåtblickande analytikerestimat.
Peter Malmqvist, fristående analytiker tror inte på en krasch, men att det finns skäl för en korrigering.
”Det är en hysterisk marknad, där den mest absurda delen håller på att gå tillbaka”, säger han.
Under 2026 upplever han att världens börser drivits av "hysteriska trender”, inte minst halvledarbolagens värdeexpansion. Flera av dem har tre- eller fyrfaldigats bara i år. Det är ett resultat av att investerare ”irrat omkring” i grupp för att hitta sätt att tjäna pengar.
Det handlar enligt Malmqvist inte om att Microsoft och de andra stora bolagen är galet högt värderade. I förhållande till vinsterna är de förvisso högt värderade relativt andra bolag. Men de brukar ligga över börsens genomsnitt.
”Alla tjänar kopiöst med pengar. Det bara rasar in vinster i bolagen. Även hysteriska aktier har mångdubblat vinsterna och har kunnat höja priserna. Så länge det består tror jag inte på en krasch.”
En krasch med Malmqvists mått skulle betyda att Stockohlmsbörsen går ner 30-40%. Ännu ser han bara att luften ”gått ur lite” och de spekulativa aktierna tappat något.
”Det lättflyktiga kapitalet agerar precis på den typen av information som mellanårsvalet innebar. Eller sådant som att ett kinesiskt bolag upptäcker något nytt, eller vad det kan vara.”
Han vill inte underskatta en rörelse på -6% i Nasdaqs index på en dag men ställer det mot exceptionellt framgångsrika bolag som fortfarande har höga vinster.
"Först den dagen det inte är så fantastiskt längre börjar de högre räntorna bita. Då kan vi prata om -30-40% i Stockholm och nästan lika mycket i USA.”
Tappar Sverige mer än USA? Många säger att vi till viss del är skyddade av en mindre andel AI-bolag?
”Problemet är att de sex största bolagen står för en tredjedel av den amerikanska börsen. Som i sin tur står för två tredjedelar av världens börsvärde. Till det kommer att mindre börser brukar rasa mer än den amerikanska. Vi klarar oss inte undan.”
Affärsvärldens krönikör Jan Sand skrev nyligen om de stora utmaningarna som finns runt de amerikanska jättarnas AI-investeringar. Bland annat jämförde han AI-boomen med IT-boomen på 90-talet.
”Ras går ju aldrig att tajma, men det låg i korten. Det är något med AI-utbyggnaden som skaver. Demokraternas vinst var bara droppen som fick bägaren att rinna över”, säger han.
"Utbudet av aktier har gått till negativt under ett antal år tack vare att återköpen var större än emissionerna. Men nu har det vänt. Det är negativt för börsen."
Vissa menar att det rör sig om en tillnyktring av värderingarna kring några av MAG7-bolagen. Det ser inte Jan Sand.
”Det är en lång väg att vandra om det ska tillnyktras. Det skulle kräva en större rörelse. Värderingarna är fortsatt höga i USA. AI-utbyggnaden är den största investeringscykel som vi någonsin stått inför. Det är inte konstigt om det kommer störningar och rekyler på den.”
AI-festen på Wall Street har övergått i frossa. Spricker bubblan nu? Om det är alls är en bubbla. Här får vi perspektiv på utvecklingen av finansprofiler från Kristofer Barrett, Mats Qviberg och Mikael Petersson till Inge Heydorn, Christer Gardell och Peter Malmqvist.
Idag, 11:58
Den amerikanska AI-festen tog tvärt slut efter mellanårsvalet. I torsdags föll Nasdaq 5,5%, den värsta börsdagen sedan tullraset i april 2025. Det gör att teknikindexet nu ligger nästan 12% under rekordet från den 6 oktober.
Chipbolagen tog den hårdaste smällen. Philadelphias halvledarindex rasade 12%, Nvidia 9% och AMD 17%. Omkring 2 500 miljarder dollar i börsvärde försvann på en dag.
Raset på andra sidan Atlanten drar med sig Stockholmsbörsen. En stark uppgång har idag vänt till -1,3% i skrivande stund.
Utlösare var Demokraternas stora valframgångar i mellanårsvalet. Investerarna befarar att de nya majoriteterna i kongressen och i delstater som Texas bromsar den datacenterutbyggnad som burit börsen. Texas tillträdande guvernör har lovat stopp för nya datacenter.
Vi frågar några svenska investerare:
Finns en AI-bubbla och har den spruckit? Och hur kan Stockholmsbörsen, med sin tunga industri och sin låga AI-exponering, stå emot?
"Det händer nu. Det finns en extrem positionering där folk har haft alldeles för mycket techaktier och inte vetat vad man ägt. Det gäller även globalfonderna", säger Mikael Petersson, förvaltare av Coelis Europafond.
"När det funnits den här typen av koncentrationsrisker tidigare så har de blivit vändpunkter. Nu händer det igen. Jag är inte förvånad, men kraften är enorm", menar Petersson.
Det här är alltså ingen blip, som tidigare?
"Nasdaq kan säkert gå ner lika mycket till, det är svårt att säga. Problemet är den extrema positionering som råder."
Petersson tror dock att Europa har goda chanser att stå emot.
"Det fina är att du har en underinvestering i Europa eftersom det upplevs som tråkigt. Men just nu kanske boring är bra. Sektorfördelningen är mer attraktiv här. Och vinsttillväxten i Europa year-on-year har varit starkare än S&P."
Medan vi pratar kollar han upp hur börserna utvecklats på de båda kontinenterna sedan dagen före presidentvalet 2024, då Trump blev vald, det vill säga för perioden två år och en dag.
"S&P har stigit 28,7% och Stoxx600 är upp 32% mätt i dollar. När dammet snart lagt sig så kan man konstatera att Europa gått bättre än USA. Det är nästan komiskt givet fokuset på USA", säger Petersson.
Under fredagen spred sig raset till Asien där Tokyobörsen föll mer än 6%. I Seoul stoppades handeln i 20 minuter när Kospi rasade mer än 8%. SK Hynix, Samsung, TSMC och Softbank föll med omkring 10% eller mer.
Asiens volatilitet den senaste tiden visar att AI skapat höga vågor som Europa slipper, menar Petersson.
"Man kan ju räkna ut att det inte är sunt om Korea går upp 6% varannan dag och ner 6% varannan. I Asien har man spelat på allt man kan spela på, sannolikt med för mycket hävstång. Precis som i många ETF:er här."
"Den relativa fördelen för oss är att vi inte har AI-bolag i Europa. Och i sig har det inte gjort något hittills eftersom vi gått bättre än USA."
Fakta
"Vänstersvängarna i världen i allmänhet och USA i synnerhet är inte bra för världens börser. Börsen har i princip gått upp i 18 år så det är dags för en korrigering. Sverige brukar ta ut svängarna ordentligt så det kan bli stökigt här."
"En våt politisk filt som kommer ligga över AI/tech sektorn under lång tid. Svårt att veta hur fort det kommer att gå. Att Google skövlar skog i Finland utan tillstånd är ju heller inte bra."
(Bolaget misstänks ha avverkat över 500 hektar skog till förmån för datacenterutbyggnad utan nödvändiga miljöprövningar, reds anm.)
”Magnituden av raset är till stor del på grund av belånade spekulanter i marknaden. Hedgefonder, retail och institutioner med smala riskmandat. När det blir panik blir det trångt i dörren.”
”Andra sidan av myntet är att hyperscalers fortfarande investerar för fullt. Ser de nåt vi inte ser? Eller får konkurrenterna dem att investera? Oavsett så märks inget ännu hos dem som bygger datacenter eller chip. Värderingarna har kommit ner en bra bit och blir attraktiva om slutefterfrågan på AI inte avtar drastiskt.”
Coeli-förvaltaren tycker att Europa är "laddat med reformer" och pekar på Sveriges starka tillväxt. Det är i USA det ser mörkt ut.
"Sedan 2018 är de ackumulerade budgetunderskotten i USA 45% av BNP. I Europa drygt 10%. Det är väldigt ansvarslöst hur de kört, det är som barn beter sig. Det har varit en dopad tillväxt och nu kan de inte göra mer. Så nu sitter vi här."
”Om det är en bubbla är svårt att säga. Relevant är att inflationsspöket finns kvar", säger Eirik Winter, VD i Norden för BNP Paribas
Han räknar upp övervärderingar av bolag, 30 planerade datacenterbyggen bara i Sverige och situationen i Mellanöstern som faktorer bakom ett bestående inflationstryck som är negativt för räntor och börs.
Motkraften mot en verklig krasch ser han därför i att Trumps förlust öppnar för en lugnare utrikespolitik. Risken för eskalation i Mellanöstern kan minska.
”Om det får inflationstrycket att sjunka är det positivt eftersom börsen ju styrs av räntenivån.”
Riktigt hög är dock inte räntenivån idag, understryker Winter. Det kan upplevas så när bostadslånen i USA har 7% ränta, men historiskt är det fortfarande ingen fara på taket:
”När jag tog mitt första lån i London på 1990-talet var räntan 18%. Folk glömmer att på den tiden gällde double digits. Det får man påminna barnen om.”
Inge Heydorn, förvaltare på GP Bullhound, ser raset med andra ögon. Han delar upp det som hänt i år i tre delar: efterfrågan, räntorna och politiken.
”Efterfrågan är starkare än någonsin. Priserna för att köpa datakapacitet är de högsta hittills. De som bygger datacenter har större marginaler än någonsin. Det går rakt emot hur marknaden handlar.”
Räntorna har däremot stigit, vilket gjort det dyrare att finansiera långa projekt. Det har tyngt börsen under sommaren och hösten. Den tredje faktorn är den politiska risken, som ökat med mellanårsvalet.
”Väldigt många människor runt om i världen är negativa till datacenter. Det kommer att bli svårare att bygga dem framöver, oavsett vad man tror.”
Påverkar det efterfrågan?
”Nej, den kommer att vara fortsatt mycket stark. Troligen blir det ännu dyrare att köpa kapacitet när det blir svårare att bygga.”
När syns det i bolagens siffror?
”Troligen inte 2027 och 2028, eftersom de datacenter som ska öppna då redan byggs, men 2029 och 2030 – absolut. Det här är stora bolag som kan sprida sina projekt över olika delstater och länder. Har du en stor orderbok så löser du problemet.”
Bolag som redan äger datacenter, så kallade neoclouds som hyr ut beräkningskraft, kan gynnas av att det blir trögare att bygga nytt. Heydorn pekar på färska avtal.
Enligt honom har datacenterbolaget IREN nyligen skrivit femårskontrakt som ger 22 mdr dollar per gigawatt datacenter. För kortare kontrakt har han sett priser på 40 mdr dollar per gigawatt.
Branschen mäter datacenter i hur mycket el de drar, inte i antal grafikkort. Därför anges priserna per gigawatt. Det motsvarar ungefär elen från en stor kärnkraftsreaktor.
Kunderna betalar alltså extra för att få kapacitet snabbt.
”Det gäller grafikkort som är tre, fyra år gamla. Ändå skrivs nya långa kontrakt för de gamla korten till dubbla priset mot för tre, fyra år sedan. Ingen tidning skriver om det här.”
Kritiker har länge hävdat att grafikkorten borde skrivas av på tre till fyra år och att nya kort gör de gamla värdelösa.
”Man vill skriva rubriker om att AI är över. Men tittar du på verkligheten är efterfrågan större än någonsin och priserna har stigit. Då stiger också värdet på de gamla datacentren."
GP Bullhound håller fast vid de ledande bolagen, både inom hårdvara och molntjänster.
”Vi tror att vi bara är i början.”
Han lyfter Airbnb som exempel på att AI redan ger resultat. Aktien steg 11% efter bolagets senaste rapport.
”De har börjat använda AI i kundtjänsten och 40% av alla kundkontakter sköts nu av AI. De har fått ner kostnaden för kundtjänsten med 17%, och kunderna är nöjdare.”
Molnjättar som Microsoft och Amazon kommer enligt Heydorn att hitta platser att bygga på.
”Har du ordrar på 2 000 miljarder dollar så måste du bara lösa problemet. Om du bygger datacentret i Texas eller i Kazakstan spelar inte så stor roll. Får du inte bygga mer i Ohio så bygger du mer i Alaska.”
Lockas du av svenska bolag med koppling till AI-utbyggnaden?
”Inte alls.”
Han pekar på värderingarna i bolag som Munters, som kyler datacenter, ABB, som levererar strömmen och Atlas Copco som tillverkar vakuumpumpar. Det jämför han med vad Nvidia handlas till, vars värderingsmultiplar är ungefär hälften så höga, baserat på framåtblickande analytikerestimat.
Peter Malmqvist, fristående analytiker tror inte på en krasch, men att det finns skäl för en korrigering.
”Det är en hysterisk marknad, där den mest absurda delen håller på att gå tillbaka”, säger han.
Under 2026 upplever han att världens börser drivits av "hysteriska trender”, inte minst halvledarbolagens värdeexpansion. Flera av dem har tre- eller fyrfaldigats bara i år. Det är ett resultat av att investerare ”irrat omkring” i grupp för att hitta sätt att tjäna pengar.
Det handlar enligt Malmqvist inte om att Microsoft och de andra stora bolagen är galet högt värderade. I förhållande till vinsterna är de förvisso högt värderade relativt andra bolag. Men de brukar ligga över börsens genomsnitt.
”Alla tjänar kopiöst med pengar. Det bara rasar in vinster i bolagen. Även hysteriska aktier har mångdubblat vinsterna och har kunnat höja priserna. Så länge det består tror jag inte på en krasch.”
En krasch med Malmqvists mått skulle betyda att Stockohlmsbörsen går ner 30-40%. Ännu ser han bara att luften ”gått ur lite” och de spekulativa aktierna tappat något.
”Det lättflyktiga kapitalet agerar precis på den typen av information som mellanårsvalet innebar. Eller sådant som att ett kinesiskt bolag upptäcker något nytt, eller vad det kan vara.”
Han vill inte underskatta en rörelse på -6% i Nasdaqs index på en dag men ställer det mot exceptionellt framgångsrika bolag som fortfarande har höga vinster.
"Först den dagen det inte är så fantastiskt längre börjar de högre räntorna bita. Då kan vi prata om -30-40% i Stockholm och nästan lika mycket i USA.”
Tappar Sverige mer än USA? Många säger att vi till viss del är skyddade av en mindre andel AI-bolag?
”Problemet är att de sex största bolagen står för en tredjedel av den amerikanska börsen. Som i sin tur står för två tredjedelar av världens börsvärde. Till det kommer att mindre börser brukar rasa mer än den amerikanska. Vi klarar oss inte undan.”
Affärsvärldens krönikör Jan Sand skrev nyligen om de stora utmaningarna som finns runt de amerikanska jättarnas AI-investeringar. Bland annat jämförde han AI-boomen med IT-boomen på 90-talet.
”Ras går ju aldrig att tajma, men det låg i korten. Det är något med AI-utbyggnaden som skaver. Demokraternas vinst var bara droppen som fick bägaren att rinna över”, säger han.
"Utbudet av aktier har gått till negativt under ett antal år tack vare att återköpen var större än emissionerna. Men nu har det vänt. Det är negativt för börsen."
Vissa menar att det rör sig om en tillnyktring av värderingarna kring några av MAG7-bolagen. Det ser inte Jan Sand.
”Det är en lång väg att vandra om det ska tillnyktras. Det skulle kräva en större rörelse. Värderingarna är fortsatt höga i USA. AI-utbyggnaden är den största investeringscykel som vi någonsin stått inför. Det är inte konstigt om det kommer störningar och rekyler på den.”
Techraset
Aktieanalyser
Investor
Techraset
Aktieanalyser
Investor
1 DAG %
Senast
OMX Stockholm 30
−1,52%
(14:51)
USA
Idag, 14:11
Uppgifter: USA och Iran närmar sig avtal
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
3 251,07
