Konjunkturinstitutet ser en försiktig återhämtning, men än består den envisa lågkonjunkturen. Det hänger på hushållens konsumtion, konstaterade myndigheten i sin senaste rapport och skriver att det dröjer till 2027 innan lågkonjunkturen släpper.

Nationalekonomen och Dahlgren Capitals chefsstrateg Klas Eklund tror att det är hushållens rädsla för inflation som agerar bromskloss.

Han tror också att vi kommer behöva vänja oss vid ett nytt normaltillstånd.

"När det gäller vad som är 'normalt' på sikt är det mer strukturella faktorer som avgör. Även om hushållens optimism återvänder tror jag att tillväxten generellt blir svagare framöver än den var decennierna före pandemin", säger han till Placera.

"Ett skäl är demografin. Sveriges befolkning i arbetsför ålder växer betydligt långsammare, och det håller tillbaka den långsiktiga BNP-tillväxten. Ett annat skäl är att produktiviteten utvecklas svagt – av många olika skäl."

"Vore själva fan"

Konjunkturinstitutet rapporterar samtidigt att hushållens konsumtion har ökat fyra kvartal i rad. Klas Eklund ser också att det ljusnar.

"Nästa år stiger disponibelinkomsterna, räntan har gått ned, och lägre matmoms kommer att sänka priserna på livsmedel. Det vore väl själva fan om inte allt detta sammantaget skulle få livsandarna att vakna", säger han men tillägger:

"Om nu inte Trump och Putin ställer till med ännu mer jävelskap, vill säga."

Sverige kan inte räkna med draghjälp

Just det osäkra omvärldsläget är det största hotet mot svensk ekonomi, enligt Eklund.

"Ryssland maler på i sin ändlösa strävan att utvidga sin intressesfär genom att störa Polen, Baltikum och Finland med hybridkrig och sabotage. Trumps tullkrig har bara börjat, mer kommer", säger han och fortsätter:

"Den europeiska kontinenten står mer eller mindre still: Mario Draghis förslag till reformer har fallit på hälleberget och i stället ser vi Frankrike falla sönder medan populister är på frammarsch i många länder."

"Det blir svårt att få till stånd en långsiktig strategi för europeisk modernisering. Sverige kan därför knappast räkna med draghjälp från omvärlden. Tvärtom är det motvind som råder. Från alla håll."

Svantesson och höstbudgeten

Förra månaden presenterade finansminister Elisabeth Svantesson (M) regeringens höstbudget som innehåller ett reformutrymme på 80 miljarder kronor – att jämföra med de 60 miljarder kronor som satsades förra året.

Foto: Fredrik Sandberg / TT /

Finansministern sade att hon under nästa mandatperiod vill se till att Sverige får en tillväxt "i världsklass".

"Tillväxt är för mig ett långsiktigt begrepp, inte bara BNP-förändringar kvartal för kvartal eller ens år för år utan hur den långsiktiga BNP-banan utvecklas", säger Klas Eklund om uttalandet.

Här ska tilläggas att han under 1980-talet var ekonomisk rådgivare åt Olof Palme och den socialdemokratiska regeringen.

Han säger att en hel del av det som föreslagits av regeringens tillsatta Produktivitetskommission kan ge positiva resultat.

"Men då krävs mer omfattande åtgärder än vad som vidtagits hittills, inte minst vad gäller bygg- och bostadsmarknaderna. Man ska också vara medveten om att det tar tid innan sådana strukturreformer biter."

Matmomsen: "Plottrar sönder skattesystemet"

På frågan om vilka effekter respektive konsekvenser Klas Eklund ser i regeringens höstbudget tar han upp matmomsen. Den halveras tillfälligt från 12 till 6% under 2026 och 2027.

"Jag gillar egentligen inte förslaget om sänkt matmoms. Det är trubbigt och dyrt, och plottrar sönder skattesystemet ännu mer. Men just i det här läget kan det ändå ge vissa positiva effekter."

"Om inflationen går ned och själva prisnivån på livsmedel faktiskt sjunker borde det hjälpa hushållen att komma över inflationsrädslan. Psykologiskt kan det bli en kick uppåt för konsumtionsviljan – vilket i sin tur ger positiva effekter på en rad områden."

Men han lyfter ett varningens finger:

"Hur någon regering därefter ska våga höja momsen igen, sänkningen ska ju vara 'tillfällig', gudbevars, övergår mitt förstånd."