Republikanerna och demokraterna lyckades inte enas om en budgetöverenskommelse. För första gången på sju  år stänger den federala statsapparaten i USA.

Det innebär att arbetet på myndigheter och program som inte klassas som kritiska pausas, och hundratusentals statsanställda permitteras.

Trots den omfattande organisation som påverkas, brukar marknadens reaktion på statsapparatens nedstängning vara mild. Det säger Elisabet Kopelman, USA-ekonom på SEB.

"Det är ingenting som får direkta effekter på marknaden", säger hon.

"En akut likviditetskris"

Det finns två event inom amerikansk budgetpolitik som brukar uppmärksammas. Dels nedstängningen av den offentliga verksamheten, och dels striden om skuldtaket.

"Striden om skuldtaket är mycket mer allvarlig för marknaden, för det handlar om att USA inte tillåter sig själv att fortsätta låna. Då riskerar man en akut likviditetskris", säger Elisabet Kopelman.

Det kan även leda till att USA slutar betala räntorna på statsskulden.

När statsapparaten stänger innebär det att staten saknar finansiering för offentliga verksamheter, vilket i sig inte har direkta marknadskonsekvenser.

"Det kommer påverka ekonomin ju längre det håller på, men den historiska erfarenheten är att effekterna är tillfälliga", säger Kopelman.

De ekonomiska effekter som nedstängningen får på BNP tenderar att hämtas igen när en ny budget finns på plats.

Generellt uppskattas en veckas nedstängning påverka BNP negativt med 0,1-0,2 procentenheter.

"Effekterna begränsas också av att statsanställda sedan en lagändring 2019 får ut sin lön i efterhand. Så länge man har pengar sparade kan man fortsätta spendera, för att man vet att man får ut sin lön", säger Kopelman.

Mer allvarligt nu

Enligt Elisabet Kopelman finns det dock ett par saker som gör situationen lite mer allvarlig den här gången.

Nedstängningen sker i ett ekonomiskt känsligt läge där arbetsmarknaden bromsar in, och den effekten riskerar nu att förstärkas.

"Det kan påverka att privata underleverantörer inte får samma uppdrag till staten, vilket kan leda till att man tvingas säga upp folk", säger hon.

Dessutom har Donalds Trump hotat med massuppsägningar inom statliga verksamheter som administrationen inte ser som prioriterade.

Kopelman har också svårt att se hur de politiska lägren ska ta sig vidare ur sina låsta positioner.

Demokraterna ställde krav på att förlänga finansiering till premielättnader på sjukförsäkringar, något republikanerna inte är öppna för att diskutera i nuläget.

Marknaden är van

Sedan 1970 har den amerikanska statsapparaten stängts ner över 20 gånger. Marknaden har alltså sett det hända förut.

"Vi ser små marknadseffekter nu över natten, men inga stora. Skälet är att läget inte förändras abrupt från en dag till en annan", säger Elisabet Kopelman.

Effekterna ackumuleras snarare över tid, men även under den senaste nedstängningen 2018-2019 som varade i rekordlånga 35 dagar återhämtade sig BNP till nästa kvartal.

"Marknaden vet också att det här är någonting som allmänheten inte gillar, vilket kommer pressa demokrater och republikaner att så småningom lösa det här", säger Kopelman.

Arbetslösheten – en större risk

Även om det finns risk för en utdragen nedstängning tenderar det att få begränsad effekt på amerikansk ekonomi. Något som marknaden verkar känna till.

Den största risken i amerikansk ekonomi just nu handlar istället om en fortsatt inbromsning på arbetsmarknaden, enligt Elisabet Kopelman.

Om statsapparatens nedstängning fortsätter i veckan är en omedelbar effekt att de väntade arbetsmarknadssiffrorna inte släpps som planerat.

Det kan skapa problem för både marknaden och Fed att fatta beslut om räntesänkningar.

Det finns också risk för att nästa inflationsrapport som ska komma i oktober försenas.