Inflationen i eurozonen ligger redan kring 3% och marknaden räknar med att den stiger mot 4% senare i år. Enligt ECB-ledamoten Isabel Schnabel har de högre olje- och gaspriserna blivit betydligt mer långvariga än ECB tidigare räknat med.

”Från dagens perspektiv tror jag att en räntehöjning i juni kommer behövas”, säger hon i en intervju med brittiska nyhetsbyrån Reuters.

”Att bara se igenom den här chocken är inte längre ett alternativ enligt min mening”, fortsätter hon.

Risk för sent agerande

ECB ser nu tecken på att de högre energipriserna spiller över till bredare inflation. Företag planerar fler prishöjningar och hushållens inflationsförväntningar har stigit även på medellång sikt.

Samtidigt ser hon ökade risker för svagare tillväxt i Europa. Konsumentförtroendet har fallit och färska inköpschefsindex visar tydlig avmattning inom tjänstesektorn.

På frågan om marknaden sprungit före ECB genom att prisa in förväntade räntehöjningar svarar hon:

”Det är vi som styr marknaden. Det är inte marknaden som styr oss.”

Centralbankerna positionerar sig

För amerikanska centralbanken Federal Reserves del har synen på det ekonomiska läget skiftat något. I fredags sade Fed-ledamoten Christopher Waller att nästa räntebesked påverkas av energichocken från Iran och att det lika gärna kan bli en höjning som en sänkning av räntan.

”Om jag bedömer att inflationsförväntningarna börjar tappa förankring skulle jag inte tveka att stödja en höjning av intervallet för federal funds-räntan. Men i nuläget vore det förhastat”, sade han då.

Riksbanken beslutade sig för att lämna räntan oförändrad vid senaste beslutet i början av maj.

"Sannolikheten för det scenario med sänkta styrräntor som vi beskrev vid vårt förra möte är nu ganska låg. Fokus ligger på inflationsriskerna och därför är vi vaksamma på indikationer på att inflationstendenserna börjar sprida sig bredare i ekonomin", konstaterade riksbankschefen Erik Thedéen.