Andelen hushåll som tror på oförändrade priser är fortfarande förhöjd i förhållande till det historiska genomsnittet. - Som alltid bör man vara försiktig med att dra för långtgående slutsatser av en enskild månad. Under hösten har dock flera faktorer rört sig i rätt riktning vilket kan förklara den ökade optimismen. Aktiviteten på bostadsmarknaden stiger och det görs fler affärer, utbudet har minskat, om än från rekordhöga nivåer, samtidigt som högre budpremier medfört att faktiska bostadspriser stigit något. Förutsättningarna för att vi ska börja se ett mer ihållande skifte i uppåtgående riktning på bostadsmarknaden ser därmed positiva ut, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández. Andelen hushåll som tror på stigande priser steg med 3 procentenheter till 46 procent. Andelen som tror på minskande priser sjönk med 2 procentenheter till 12 procent. En något högre andel tror på oförändrade priser, 29 procent jämfört med 28 procent. Hushållen förväntar sig att styrräntan kommer att vara 1,78 procent om ett år. Det är en minskning med 0,06 procentenheter från föregående månad. Hushållen fortsätter därmed gradvis att anpassa sig efter Riksbankens bild om en oförändrad styrränta på 1,75 procent i närtid.
- Det mesta talar för att Riksbanken sänkt färdigt och istället väntar räntestabiliteten göra intåg. I kronor räknat gör det den rörliga tremånadersräntan till den mest fördelaktiga för de flesta hushållen under 2026. Under våren träder dock nya bolåneregler i kraft med ett högre bolånetak i spetsen. Det väntas höja en redan hög räntekänslighet hos hushållen. En lärdom från de senaste åren är att ekonomiska förutsättningar kan förändras mycket och snabbt. Det enskilda räntebeslutet behöver därför inte enbart styras av räntekostnaden här och nu. Det kan och bör också betraktas ur ett försäkringsperspektiv, säger Américo Fernández. Undersökningen, som genomfördes den 28 oktober till 4 november, visar också att andelen hushåll som vill binda räntan ökar från 10 till 13 procent, fortsatt i linje med snittet för 2025.