När Europas försvarsbudgetar växer i rekordtakt strömmar riskkapital till en ny generation bolag inom AI, mjukvara och autonoma system.

Nästa stora försvarsvinnare kan därför vara onoterat.

"Det händer väldigt mycket nu. Framför allt bland de privata bolagen där det tagits in väldigt mycket kapital det senaste året", säger analytikern och skribenten Martin Boldt-Christmas i Placerapodden.

Ukraina driver nästa teknikskifte

För honom är det tydligt att kriget i Ukraina håller på att förändra försvarsindustrin i grunden.

Det handlar inte bara om ökade försvarsbudgetar eller fler beställningar av stridsvagnar och artilleri. Minst lika viktigt är den tekniska utvecklingen.

Under sina resor till Ukraina har han sett hur landet systematiskt samlar in enorma mängder data från slagfältet och använder den tillsammans med AI-modeller för att utveckla nästa generations försvarsteknik.

"Det finns tusentals gånger mer data än vad som samlades in under krigen i exempelvis Irak och Afghanistan. Det är otroligt viktigt för att kunna utveckla den AI som utgör grunden för autonoma system", säger han.

Enligt Boldt-Christmas kan autonoma vapensystem på sikt bli lika strategiskt avgörande som kärnvapen varit under tidigare epoker.

Riskkapitalet söker nästa vinnare

Utvecklingen märks tydligt bland investerarna, där onoterade förvalsbolag lockat riskkapital.

I USA lyfter Boldt-Christmas fram militärteknikbolaget Anduril, som värderas till omkring 60 miljarder dollar. I Europa pekar han på Helsing, där Spotifys grundare Daniel Ek finns med på ägarlistan. Bolaget tog nyligen in motsvarande 1,2 miljarder euro till en värdering på omkring 18 miljarder euro.

Även Berlinbaserade Stark, med verksamhet i Stockholm, har rest stora belopp för att utveckla ny försvarsteknik.

Samtidigt väntas den fransk-tyska försvarskoncernen KNDS, tillverkare av bland annat Leopard-stridsvagnar, ta steget till börsen. För ett år sedan talades det om en värdering kring 20 miljarder euro. Nu diskuteras nivåer på 12–15 miljarder euro.

Enligt Boldt-Christmas är det inte de traditionella försvarskoncernerna som står för den mest intressanta utvecklingen.

"Försvarsbudgetarna kommer att filtrera ned till andra bolag. Det har vi framför allt sett på den privata sidan", säger han.

Europa riskerar halka efter

Trots de rekordstora satsningarna menar Boldt-Christmas att Europa fortfarande har ett strukturellt problem.

Enligt honom har omkring 12 miljarder dollar riskkapital investerats i amerikanska försvarsteknikbolag i år, medan mindre än 10% av kapitalet gått till Europa.

"Vi behöver mindre haute couture och mer fast fashion", säger han och fortsätter:

"Europa behöver göra mer när det gäller kapitalmarknaden och hitta det djupet."

Samtidigt är den europeiska försvarsindustrin betydligt mer splittrad än den amerikanska. Han pekar också på att Europa utvecklar betydligt fler vapensystem än USA.

Som exempel nämner han att Europa har 19 olika huvudstridsvagnar, 28 haubitssystem och ett tjugotal olika stridsflygplan, medan USA använder betydligt färre modeller. En större standardisering skulle ge lägre utvecklingskostnader och bättre skalfördelar, enligt Boldt-Christmas.

Nästa kapitel handlar om AI

Han tror därför att investerare behöver bredda synen på försvarssektorn.

De senaste årens kursvinnare har i hög grad varit de etablerade vapentillverkarna. Framåt väntar sannolikt en sektor där mjukvara, AI och autonoma system blir en allt större del av värdeskapandet, menar han.

Utvecklingen drivs av erfarenheterna från Ukraina, men också av ett växande behov av europeisk självständighet inom både försvar och avancerad teknik.

"Det finns mycket att göra. Europa behöver bygga upp större egen förmåga", säger Boldt-Christmas.

Lyssna på hela avsnittet av Placerapodden här eller här.