Vi bevittnar hur president Trumps oförutsägbara beslutspendel svänger kraftfullt fram och tillbaka, över allt och alla. USA:s Federal Reserve (Fed) är inget undantag. Vita huset skickar vad som närmast kan beskrivas som trojanska hästar rakt in i beslutshjärtat på Fed, i syfte att ta kontroll över USA:s räntepolitik.

En sådan ”häst”, Trump-lojale Stephen Miran, har pekats ut som en kanal för politisk påverkan och har öppet förespråkat aggressiva räntesänkningar på 0,5%-enheter. Risken ökar påtagligt för att det blir politik, snarare än ekonomi, som avgör den framtida nivån på USA-räntan.

Bottenkänning i räntesänkningscykeln

Fed sänkte räntan i december, från 4,00 till 3,75%. Beslutet bekräftar också att 2025 – helt i linje med förväntningarna – blev de stora och synkroniserade sänkningarnas år.

Centralbankerna har därmed under två års tid monterat ned den ”räntevägg” som snabbt restes 2022 och 2023. Detta har också varit en viktig förklaring till börsernas kraftiga medvind under 2025.

Nu finns dock tydliga tecken på bottenkänning i den globala räntesänkningscykeln. Visserligen väntas bland annat den brittiska och norska styrräntan falla ytterligare under 2026, men i övrigt är det magert med riktigt positiva centralbanksnyheter. Börsens förhoppningar ställs därför främst till Fed. I många ekonomier ligger styrräntan nu nära det som kan beskrivas som normalnivån.

Denna normalnivå – ofta något knastertorrt kallad R* av ekonomer – är den ränta som varken stimulerar eller bromsar ekonomin, utan håller inflation och tillväxt i balans. Det är med andra ord en ganska bra räntenivå. Den globala penningpolitiska motvinden har därför mojnat, men någon tydlig medvind finns heller inte när vi nu närmar oss och blickar in i 2026.

Ingen draghjälp 2026

År 2025 har varit svårnavigerat för centralbanker och andra prognosmakare. Krig och geopolitiska konflikter har flätats samman med Trumps pendelpolitik. På första parkett följer vi nu djupgående och historiska systemskiften som med kraft påverkar både efterfrågan och produktionskapacitet. Samtidigt har förväntningar och faktisk utveckling kopplade till accelererande teknologier, inte minst AI, gett lyftkraft till investeringar och produktivitet och medverkat till upprepade börsrekord.

Dessa strukturella skiften formar styrräntornas framtida bana. Den långsiktiga normalräntan är fortfarande svår att bedöma. Även 2026 blir ett år då centralbanker inte bara måste reagera på ekonomin – de försöker förstå en politisk värld i snabb omvandling.

Aktiemarknaden kan därför inte hoppas på stora synkroniserade globala räntesänkningar 2026. Japans centralbank väntas till och med fortsätta höja räntan, om än från mycket låga nivåer. I Sverige har marknaden redan prisat in att Riksbankens styrränta, som i dag ligger på 1,75%, ska ha höjts till 2,00% innan 2026 är slut. Och Australien väntas höja sin ränta nästa höst.

Räntan och politiken

Det krävs ingen Einstein för att förstå att Vita huset vill se låga USA-räntor. Trumps mål är flera: en investerings- och konsumtionsdriven tillväxt, stigande börser och lägre räntekostnader för ett snabbt växande offentligt skuldberg. Han kan både lyckas – och misslyckas.

Feds politiska oberoende är allvarligt hotat för lång tid framöver. Trump har under 2025 öppet kritiserat Fed och försökt få ledande företrädare för USA:s centralbank avsatta. I maj 2026 löper Jerome Powells mandat som ordförande ut, och en efterträdare ska utses av Trump.

Namnet väntas inom kort komma från Ovala rummet. En sak är i det närmaste kassaskåpssäker: det blir en Fed-ordförande som kommer att göra allt som står i dennes makt för att få ned räntan snabbt och i god tid före USA:s mellanårsval den 3 november 2026. Först ska dock senaten säga sitt. Majoriteten vill höra den nya ordföranden säga att ”Feds oberoende ska värnas”. Men låt er inte luras – tänk på vad vargen sa till Rödluvan när ”mormor” låg i sängen.

Upptakten till en baksmälla

När finans- och penningpolitik styrs av samma hand ökar risken markant för ekonomisk och finansiell instabilitet, främst i USA men också globalt. Det som Trump kan ”vinna på gungorna” genom kontroll över korträntan riskerar att ”förloras på karusellerna” i form av högre inflation, stigande långräntor och pressade tillgångspriser.

Marknaden sätter i dag cirka 90% sannolikhet för att USA:s styrränta om ett år ligger på 3,00% – ungefär samma nivå som bedöms vara normalräntan. Det finns goda ekonomiska argument för att Fed faktiskt sänker räntan under 2026 eftersom inflationsutsikterna är relativt gynnsamma och tillväxten bromsar in. Men det kan bli en lägre Fed-ränta om Trump får som han vill.

Det är lugnande att marknaden just nu tar riskerna kring Fed med ett uppenbart stort lugn. Inflationsförväntningarna är stabila och har – så här långt – inte reagerat nämnvärt på Fed-cirkusen.

Men om politiska krafter på allvar tar greppet om Fed riskerar dagens marknadslugn att bli upptakten till en rejäl ekonomisk och finansiell baksmälla – med globala spridningsrisker. Betänk att även Rödluvan underskattade riskerna – även om den sagan fick ett lyckligt slut.

Robert Bergqvist är seniorekonom på SEB