Börskartan har ritats om. Förr tillhörde småbolagen vinnarna i den tidiga börscykeln. Men de senaste åren har intresset för olika indexprodukter och automatiserad handel ökat. Det bidragit till att det främst är de indextunga stora bolagen som handlas.

Det visar sig inte minst när man tittar på aktiemarknadens slagpåse, euroland. Räknat i euro har det breda eurolandindex stigit med 17 procent de senaste tre månaderna. De andra stora marknaderna, USA eller Asien har inte gått så bra i lokal valuta. Inte heller det breda Europaindex som innefattar icke EMU-länder.

Tittar vi djupare på utvecklingen i euroland så ser vi att indexet som består av de stora bolagen har gått bäst, drygt 18 procent, midcapindex ligger på knappt 12 procent medan småbolagen har stigit med knappt 10 procent.

Under tiden har dessvärre euron försvagats mot den svenska kronan så när avkastningssiffrorna räknas om till svenska kronor blir det cirka 7 procentenheter sämre.

Även om de europeiska börserna har tagit igen en del förlorad mark finns det mycket kvar att hämta när riskaptiten återkommer. Räknat i amerikanska dollar har euroland fallit cirka 10 procent de senaste tre åren, medan världsindex har stigit med över 20 procent. Räknat i euro ligger siffrorna på plus 5 respektive 40 procent.

Att euroland är pestsmittat av investerarna beror främst på ländernas dåliga ekonomi, inte bolagens. De stora bolagen i euroland är i likhet med svenska och amerikanska bolag internationella och har globala verksamheter. De råkar bara vara noterade i ett pestsmittat område.

Bolagsvärderingarna i euroland är också lägre än i värden som helhet. I euroland värderas vinsterna för 2013 till drygt 10,5. Det är lägre än världen som helhet där vinsterna värderas till nästan 11,5. Samtidigt ligger direktavkastningen i euroland på knappt 4 procent, vilket är 1 procentenhet högre än i världsindex.

Den schweiziske finansprofilen Marc Faber är en som tror på euroland. Nyligen var han ute och berättade att han ökade aktieexponeringen mot euroland under sommaren, och tänker fortsätta göra det längre fram.

När det kommer till utbudet av eurolandfonder så är det stort. Hos Morningstar finns det cirka 35 aktiefonder som investerar i euroområdet. Placera.nu tror att trenden som har favoriserat de stora bolagen kommer att hålla i sig.

Genom att köpa indexfonder får man med automatik exponering mot just de största bolagen, då indexfonderna följer index som består av de största bolagen. Bland eurolandfonderna finns det två grupper.

Den ena är de fonder som följer MSCI EMU-index, det är ett relativt brett index och fonderna investerar i ett par tre hundra bolag. Den andra gruppen är de fonder som följer det mer koncentrerade indexet Euro Stoxx 50 som består av de 50 största bolagen i euroland.

När det gäller indexfonder är priset/avgifterna en mycket viktig faktor. Billigast är oftast bäst. Som tabellen visar skiljer sig avgifterna ganska markant åt mellan de olika fonderna. Framför allt köp- och säljavgifterna som är höga hos många fonder. Man undrar vem som köper Pictet Euroland Index med 5 procent i köpavgift, 0,9 procent per år och sedan 3 procent i säljavgift?

I placera.nu:s tycke finns det två fonder som står ut och som vi främst rekommenderar. Den ena är SEB Euroland Gratis som är en vanlig fond. Den andra är db X DBX ESTXX 50 ETF som är en börshandlad indexfond.

Båda investerar i de 50 största bolagen i euroomårdet. SEB Euroland Gratis kan bara handlas genom SEB medan db X DBX ESTXX 50 ETF köps över börsen som en aktie. Förvaltningsavgiften är noll i båda fonderna. I db X DBX ESTXX 50 ETF tillkommer vanligt aktiecourtage vid köp och försäljning, men då kan man i gengälld köpa och sälja den i realtid under dagen.

SEB:s fond är ny

och startade så sent som den 18 juli. Men har gått riktigt bra sedan dess. Den senaste månaden har fonden stigit med drygt 7,5 procent, vilket är bäst av samtliga eurolandfonder.