(sändes första gången 17/11)

STOCKHOLM (Direkt) Riksbanken kommer troligen att höja styrräntan med ytterligare 25 punkter vid det penningpolitiska mötet den 22 november (räntebesked och penningpolitisk rapport den 23 november), men räntebeskedet blir mer ovisst än det vanligtvis brukar vara.

Riksbanken kommer att fatta sitt beslut i ett läge där den svenska ekonomin möjligen bromsar in något snabbare än väntat, efter att länge ha uppvisat en överraskande motståndskraft. Det aktuella inflationsutfallet, för oktober, var något högre än vad Riksbanken räknat med, men prognosfelet var ändå mindre än det var för septemberinflationen.

I kombination med allt starkare förväntningar om att stora centralbanker, som ECB och Federal Reserve, är klara med räntehöjningarna kan det betyda att Riksbanksdirektionen ställs inför två alternativ när räntebeslutet ska klubbas den 22 november: en "duvaktig höjning" eller en "hökaktig paus".

En duvaktig höjning skulle betyda att styrräntan höjs samtidigt som Riksbanken kommunicerar att den nu sannolikt är klar med räntehöjningarna, såvida inte nya data bjuder på nya överraskningar. Det skulle likna det som ECB gjorde i september.

En hökaktig paus skulle betyda att räntan lämnas oförändrad samtidigt som Riksbanken kommunicerar att ytterligare räntehöjningar är möjliga längre fram om inte nya data bekräftar att inflationen är på en tydligt nedåtgående bana. Det skulle likna Federal Reserves hållning vid FOMC-mötena i september och november.

Ett tredje alternativ kan förstås vara något som kan beskrivas som en "hökaktig höjning", det vill säga en räntehöjning som kombineras med en relativt tydlig guidning om att räntan mycket väl kan höjas igen. En "duvaktig paus", oförändrad ränta och signaler om att räntetoppen är nådd, förefaller däremot inte särskilt trolig nu.

Enligt Infronts prognosenkät väntar nu åtta av tolv tillfrågade ekonomer att styrräntan höjs med 25 punkter den 23 november, till 4,25 procent, medan fyra tror att räntan kommer att lämnas oförändrad på 4,00 procent.

En klar majoritet räknar också med att Riksbanken kommer att signalera att räntan kan höjas ytterligare framöver, men liksom i september väntas räntebanan och kommunikationen antyda att sannolikheten för ny höjning är lägre än för att räntan har nått toppen.

Beträffande obligationsförsäljningarna räknar de flesta tillfrågade ekonomerna att de kommer att lämnas oförändrade, på 5 miljarder kronor per månad. Endast två tror på en höjning nu, där en ser till 7,5 miljarder kronor.

På frågan om när ekonomerna själva tror att en första räntesänkning kan komma landar svaren i ett intervall mellan maj och tredje kvartalet 2024.

Vid föregående möte, i september, höjde Riksbanken reporäntan med 25 punkter, till 4,00 procent. Samtliga ekonomer som tillfrågats av Infront hade då väntat en höjning med just 25 punkter. Riksbanken hade därmed höjt styrräntan vid åtta möten i rad, med totalt 4,00 procentenheter.

Riksbanken meddelade då också att prognosen för styrräntan visar att den "kan komma att höjas ytterligare". Räntebanan indikerade 4,03 procent för fjärde kvartalet, 4,09 procent för första kvartalet 2024 och därefter 4,1 procent från andra kvartalet 2024 till och med andra kvartalet 2025.

Protokollet från septembermötet visade att riksbankschefen Erik Thedéen bedömde att ytterligare en åtstramning kunde bli nödvändigt för att Riksbanken ska vara "rimligt säkra" på att inflationen fortsätter ner till 2 procent.

"Det behöver dock inte bli vid nästa möte, utan en ytterligare åtstramning kan komma senare. Räntenivån behöver alltså vara åtstramande under överskådlig framtid, vilket även visas i vår räntebana", sade han.

"Prisökningstakten för tjänster måste tydligt dämpas om vi ska lyckas få KPIF-inflationen tillbaka till cirka 2 procent", fortsatte Erik Thedéen.

Riksbankschefen noterade visserligen "tydliga tecken" på att takten i prisökningarna mattas av, men inflationen var fortsatt för hög och utvecklingen i olika delkomponenter i KPIF antydde dessutom att inflationstrenden ännu inte var i linje med Riksbankens inflationsmål.

"Även den kortsiktiga trenden ligger alltjämt för högt, vilket är av extra stor betydelse nu när det finns tecken på en vändning i inflationen" sade han.

Inkommande information sedan i september har överlag antytt att den ekonomiska aktiviteten har dämpats ytterligare. Det har Riksbanken räknat med, men enligt vice Riksbankschefen Per Jansson kan inbromsningen på senare tid möjligen ske i snabbare takt än väntat.

KPIF-inflationen bröt en sju månaders nedåttrend när den steg till 4,2 procent i oktober från 4,0 procent i september. Det var under de 4,4 procent som väntades enligt Infronts prognosenkät, men ändå över Riksbankens prognos om 4,1 procent.

Viktigare var dock kanske att kärninflationen, KPIF exklusive energi (KPIFXE) samtidigt sjönk från 6,9 till 6,1 procent. Det var visserligen 0,1 procentenheter över Riksbankens prognos men prognosfelet minskade ändå från 0,3 procentenheter i september.

Kronan har stärkts mot andra valutor efter räntebeskedet i september, då Riksbanken också meddelade att den skulle börja valutasäkra en del av valutareserven, men utvecklingen har inte varit helt spikrak. Erik Thedéen föreföll inte alltför imponerad av utvecklingen när han talade den 17 oktober. Han upprepade då bedömningen från i september om att kronan var 10-15 procent undervärderad trots att kronan då hade stärkts med 2-3 procent.

"10-15 procent är ju valt för att säga att det är ganska runda tal, vi vet ju inte det här med exakthet. Men nu har den ju gått ett par-tre procent sedan senaste mötet, så jag tycker den siffran fortfarande står sig", sade riksbankschefen.

En fortsatt förstärkning, i spåren på oväntat låg USA-inflationsdata (vilket har stärkt förväntningarna ytterligare om att Fed inte kommer att höja räntan igen) har gjort att kronan nu handlas omkring 4 procent starkare än vid Riksbankens septembermöte, vilket dock ändå kan vara inom felmarginalen för Erik Thedéen.

Det kan finnas farhågor om att en oförändrad Riksbanksränta nu skulle sätta förnyad nedåtpress mot kronan, men kronkursen har åtminstone inte reagerat negativt när marknaden på senare tid har prisat in allt lägre sannolikhet för en räntehöjning nu. På torsdagen var den prissatta sannolikheten 28 procent, att jämföra med 56 procent förra fredagen.

SEB-strategerna Olle Holmgren och Amanda Sundström konstaterar att Riksbanken kommer att väga tecken på en ekonomisk nedgång, lägre prisplaner och en försvagad arbetsmarknad mot en ännu hög inflation och svag krona. Beslutet blir troligen att räntan lämnas oförändrad, men en höjning kan inte helt uteslutas.

"Vårt huvudscenario är att räntan förblir oförändrad vid mötet den 23 november, men vi tror att räntebanan fortsatt kommer signalera 10 punkters (40 procents sannolikhet) för en ny höjning i februari", skriver de i ett kundbrev.

Olle Holmgren och Amanda Sundström skriver vidare att de räknar med att Riksbanken, i likhet med ECB och Fed, kommer att signalera att räntan kommer att ligga kvar på nuvarande, eller högre, nivåer under en utdragen tidsperiod. Den nya räntebanan väntas inte signalera någon räntesänkning före halvårsskiftet 2025.

Torbjörn Isaksson, chefanalytiker på Nordea, räknar, med viss tvekan, med att Riksbanken höjer styrräntan med ytterligare 25 punkter nu. Skälet är att inflationen ännu är för hög och att kronans växelkurs ännu är sårbar.

"Riksbanken har ett starkt fokus på inflationen och vill med en sista räntehöjning säkerställa att den faller i linje med prognoserna och att kronan bryter de senaste årens försvagningstrend", skriver han i ett kundbrev.

Torbjörn Isaksson tror också att Riksbanken kommer att understryka att den står redo att höja räntan på nytt. Räntebanan "torde" innehålla en sannolikhet på cirka 10 procent för ytterligare en höjning i början av nästa år, "som dock inte realiseras enligt vår prognos".

"Att ha dörren på glänt är även det ett sätt att hantera den svaga kronan. Ett annat viktigt budskap nästa vecka blir att räntesänkningar är avlägsna", skriver han.

I den mån Riksbanken ändå skulle välja att lämna styrräntan oförändrad nu tror Torbjörn Isaksson att det kommer att beskrivas som en "paus", och att den kommer betona hög beredskap för att höja igen i början av nästa år.

"Det tyngsta argumentet för att vila på hanen är grumligare tillväxtutsikter"", skriver han, och tillägger att Riksbanken sannolikt kommer att revidera ner tillväxtprognosen för 2024 från de -0,1 procent som väntades i september.

Oavsett vad Riksbanken beslutar nu, höja eller lämna oförändrat, är Nordeas bedömning att räntehöjningarna då är över för denna gång.

"Det är vanskligt att sia om när den första räntesänkningen sker. Vår gissning är september nästa år och en styrränta på 3,75 procent i slutet av 2024. Vad historien säger oss är dock att när vindarna väl vänder brukar omslaget vara kraftigare än förväntat", skriver Torbjörn Isaksson.

Andrew Kenningham, chefekonom för Europa på Capital Economics, konstaterar att medan världens stora centralbanker verkar ha avslutat sin räntehöjningscykel så har Riksbanken en höjning kvar, och den kommer att levereras nu.

Han ser egentligen ganska goda skäl för Riksbanken att avstå denna sista räntehöjning; beslutsfattarna antydde i september att en paus var mer trolig än en höjning i november, inflationen ligger i stort sett i linje med prognos och aktuella data och indikationer antyder att ekonomin bromsar allt hårdare.

"Trots det tror vi, med viss tvekan, att Riksbanken sannolikt levererar en höjning till (den 23 november). Ett viktigt skäl för det är kronans svaghet", skriver Andrew Kenningham i ett kundbrev.

Ett ytterligare skäl är, enligt Capital Economics, att den inhemskt drivna inflationen förblir hög, vilket kan betyda att Riksbanken vill trycka upp räntan i Sverige lite högre än på andra håll.

"Oavsett om Riksbanken höjer eller inte tror vi att huvudbudskapet… kommer bli att policylättnader ligger långt fram i tiden", skriver Kenningham, som nu tror att en första räntesänkning kommer att dröja till i maj snarare än i mars, vilket var Capital Economics tidigare prognos.

Ekonomerna på Danske Bank anser att nya besked den senaste veckan har stärkts deras förväntningar om att Riksbanken kommer att ta en "hökaktig paus" nu. Inflationen har närmat sig Riksbankens prognos samtidigt som kronan har stärkts gör att Danske-ekonomerna inte ser några skäl för Riksbanken att höja räntan på nytt nu.

"Vi räknar med att Riksbanken håller styrräntan oförändrad på 4,00 procent men signalerar runt 10 punkters sannolikhet (av 25) för en höjning i februari", skriver Danske Bank i ett kundbrev.

De påpekar att det faktum att kronan har stärkts samtidigt som den prissatta sannolikheten för en ny räntehöjning har sjunkit den senaste veckan talar för att en ny räntehöjning inte nödvändigtvis skulle leda till en starkare krona.

"Det globala risksentimentet står ut som en viktigare drivkraft för kronan", skriver Danske-ekonomerna.

Deltagare: Capital Economics, Danske Bank, DNB, Handelsbanken, ING, Länsförsäkringar, Nordea, SBAB, SEB, Swedbank, Teknikföretagen, Unicredit

Per-Anders Degerman +46 8 5191 7936

Nyhetsbyrån Direkt