Riksbanken ändrade senast styrräntan vid det penningpolitiska mötet den 28 juni 2023, då den höjdes med 25 punkter till 3,75 procent.

Beslutet om styrräntan och räntebanan var enigt.

"Riksbankens räntehöjningar och de fallande energipriserna har bidragit till att inflationen börjat sjunka. Utvecklingen går därmed åt rätt håll, men inflationstrycket i svensk ekonomi är fortfarande för högt. För att inflationen ska sjunka tillbaka och stabiliseras kring målet på 2 procent inom rimlig tid har direktionen därför beslutat att höja styrräntan med 0,25 procentenheter till 4 procent. Prognosen för styrräntan visar att den kan komma att höjas ytterligare", skriver Riksbanken.

"Den stramare penningpolitiken har bidragit till att inflationen sjunker. För att säkerställa att den fortsätter ner och stabiliseras kring målet inom rimlig tid behöver penningpolitiken fortsätta att stramas åt något. Direktionen har därför beslutat att höja styrräntan med 0,25 procentenheter till 4 procent. Beslutet är i linje med bedömningen vid det penningpolitiska beslutet i juni."

"Inflationen sjunker i Sverige. Ökningstakten i energi- och livsmedelspriserna har dämpats påtagligt, vilket är positivt. Men inflationstrycket är fortfarande för högt. Tjänstepriserna fortsätter att öka i en snabb takt, vilket tillsammans med den omotiverat svaga kronan bidrar till att hålla inflationen uppe och ökar risken för att inflationen inte ska fortsätta sjunka och stabiliseras kring målet tillräckligt snabbt."

"Styrräntan är på en åtstramande nivå och dämpar efterfrågan i ekonomin. Det är nödvändigt för att inflationen ska sjunka tillbaka mot målet inom rimlig tid. Riksbankens prognos innebär att BNP förväntas sjunka något framöver, samtidigt som utvecklingen på arbetsmarknaden dämpas. Tillsammans med en förväntad måttlig förstärkning av kronan de kommande åren bidrar det till att inflationen faller tillbaka och är nära målet på 2 procent 2024."

"Prognosen för styrräntan indikerar att den kan komma att höjas ytterligare. Liksom tidigare är bedömningen att penningpolitiken behöver vara åtstramande under en längre period för att inflationen ska falla tillbaka och varaktigt stabiliseras nära målet på 2 procent. Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna är avgörande för utformningen av penningpolitiken."