”Högre inflation eller recession. Det är valet som centralbankerna står inför. Antingen hamnar vi en recession antingen på grund av höga räntor och höga energipriser. Det andra alternativet är att centralbankerna tillsammans med regeringarna bestämmer sig för att prioritera tillväxt. I det senare scenariot tror jag att vi kommer att få se klart högre inflation än vad som hittills varit det långsiktiga målet, säger Mike Bell, Global Market Strategist på JP Morgan Asset Management under en dragning.
En faktor som talar emot en amerikansk recession inom de kommande 6–12 månaderna i USA är att sparandet där är fortsatt högt.
”Sparandet är särskilt högt i de lägre inkomstgrupperna. Det talar för att människor har en buffert att ta av.”
I Europa och i Storbritannien är risken för en recession däremot högre.
”Vi ser redan nu att stämningen bland konsumenterna i eurozonen är nere på nivåer som bara noteras i samband med recessioner. Det ska dock tilläggas att företagen inte är lika pessimistiska och normalt sett vid recessioner brukar de två vara samspelta. Det gapet är jag säker på kommer att slutas frågan är bara om det är konsumenterna som kommer att bli mer positiva eller om det är företagen som kommer att bli mer negativa.”
En faktor bakom varför recessionsrisken är större i Europa är att man här i motsatts till USA inte delade ut pengar i form av checkar till befolkningen samt att Europa öppnade upp något senare än vad man gjorde i USA.
”Inkomstcheckarna var särskilt viktiga för personer med lägre inkomster. Det var bättre att vara arbetslös än permitterad. I de flesta europeiska länder fick människor någonstans mellan 60 och 70 procent av vad de skulle ha fått i lön.”
I USA tjänade 75 procent av de som var arbetslösa mer än om de hade arbetat.
Utbudet av arbetskraft på den amerikanska arbetsmarknaden är mycket tajt.
”Under de senaste 20 åren har det normalt sett funnits betydligt färre jobb än det finns arbetssökanden. Idag är situationen den omvända. Det finns betydligt fler jobb än arbetssökanden.”
”Ofta säger man att många fortfarande inte har kommit tillbaka igen efter pandemin och det stämmer, men även om vi justerar för detta så finns det betydligt flera lediga jobb än jobbsökanden i USA.”
När arbetsmarknaden är så tajt som den är nu så brukar lönerna stiga ordentligt.
”Det är precis det vi ser nu. Löneökningarna ligger nu i snitt på 6 procent i USA.”
”Utmaningen är att om centralbankerna väljer att prioritera tillväxt och inte sänka efterfrågan så att vi får en recession. Då kommer löneökningarna sannolikt att stanna kvar på en nivå som är högre än det nuvarande inflationsmålet.”
”Alternativet är att vi en recession som sänker efterfrågan och ökar arbetslösheten och får ner löneökningstakten. Det senare alternativet är sannolikt det som krävs för att nå upp till det långsiktiga inflationsmålet”, säger Mike Bell.