Efter att ha nått en topp i inledningen av maj har den svenska kronan försvagats kraftigt. Det handelsvägda indexet för kronkursen (KIX-index) har gått från 107,7 den 3 maj till runt 110,4 i dagsläget (se diagram). Ju lägre KIX-värde, desto starkare krona.

Mot euron har kronan under samma period gått från 9,17 kronor per euro till 9,37 och mot den amerikanska dollarn är motsvarande rörelse från 7,92 kronor per dollar till 8,35.

Nu är det inte helt ovanligt med stora rörelser i den svenska kronan men sett till att svensk ekonomi fortsatt att övertyga, framför allt jämfört med likartade ekonomier, är kronförsvagningen ändå delvis förvånande,  både vad gäller omfattning och fart.

Försvagningen mot den amerikanska dollarn är lättast att förstå.

Den amerikanska ekonomin visar åter livstecken efter ett svagt första kvartal. Hushållen har hittat tillbaka till butikerna och inflationen ser ut att vara på uppåtgående. Följaktligen har finansmarknaderna börjat ta till sig Federal Reserves budskap att räntehöjningar är att vänta.

Inte minst protokollet från bankens senaste penningpolitiska möte, som publicerades tidigare i veckan, har inneburit en omsvängning i synen på räntepolitiken. Sannolikheten för en räntehöjning i juni eller juli har stigit rejält.

Det här har också satt fart på dollarn, inte bara mot kronan, utan mot i stort sett alla andra valutor. Exempelvis har euro/dollar-kursen på kort tid gått från 1,15 till 1,12, en kursrörelse som även kronan hakat på.

Att nya penningpolitiska stimulanser i EMU-området finns kvar på agendan - det framgick av ECBs penningpolitiska protokoll som publicerades i veckan - försvagar euron ytterligare.

Mot en sådan bakgrund är det svårare att förklara varför kronan försvagats även mot euron.

Enligt SEB handlar det främst om en korrigering av kronkursen som har sin grund i Riksbankens agerande.

Tidigare har flera ledamöter i riksbanksdirektionen indikerat att man vill ha en mer flexibel hållning i penningpolitiken vilket tolkats som att Riksbankens extrema penningpolitik nått vägs ände. Ändå lanserade banken en utvidgning av obligationsköpen i samband med sitt penningpolitiska möte i slutet av april.

Därmed återvände tron på att kronkursen var en central variabel i Riksbankens beslutsprocess och den kronförstärkning som de flesta räknat med framstod som betydligt osäkrare, åtminstone på kortare sikt.

Vinsthemtagningar och ompositionering har därför lett till en kronförsvagning, trots att Sveriges ekonomi överlag rört sig åt rätt håll.

Att vice riksbankschefen Cecilia Skingsley är ute och talar om så kallade ”helikopterpengar” som en möjlig penningpolitisk åtgärd i framtiden får i sammanhanget betraktas som ytterligare en indikation på att Riksbanken kan överraska igen.

Ändå är det svårt att se hur kronan skulle kunna tappa mer mot euron så länge som ECB också står beredda att agera.

Hur kronan istället rör sig mot dollarn beror på Federal Reserves agerande framöver. I takt med att sannolikheten för en amerikansk räntehöjning stiger kan dollarn mycket väl fortsätta att stärkas mot euron. Kronan lär i så fall följa med på den resan.

Kronan har dessutom försvagat mot det brittiska pundet i takt med att marknadsaktörerna spelat ner risken för ett brittiskt EU-utträde. Hur den brittiska opinionen svänger inför omröstningen lär vara den stora drivkraften för framtida pundrörelser.