Tidigare vurmade fondbolag och investerare för Turkiet. Ett land där utvecklingen gick i rätt riktning. En sekulär stat med en stor befolkning, cirka 75 miljoner personer. En växande medelklass. Många unga med hög utbildning och västerländska ideal.

Det är faktorer som tagna ur en handbok för länder som står på tur att få hög tillväxt och ger bra investeringsmöjligheter. Således vallfärdade fondbolag, investerare och fondsparare till ”the new land of opportunities and gateway to the east”.

Det gick så långt att vissa började tala om att Turkiet borde läggas till Bric-länderna, de fyra stora tillväxtmarknaderna Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. Swedbank Robur lanserade 2007 till och med en fond med det namnet, Swedbank Robur BRICT. Den lades dock ned under 2012 genom att placeringsinriktningen ändrades och fonden blev en global tillväxtmarknadsfond.

De senaste åren har varit svåra. President Erdogan har bland annat pressats av landets muslimer som vill ha ett större religiöst inflytande.

För fondspararna har det varit minst sagt turbulent. Under 2011 då världsindex tappade 5 procent föll Turkietfonderna med 35 procent. Året därpå gick världsindex upp 10 procent och Turkietfonderna rusade med nästan 55 procent.

Under 2013 föll den turkiska valutan kraftigt och svenska fondsparare fick se sina fondandelar sjunka med 25 procent, varav 15 procentenheter berodde på den fallande turkiska liran.

Förra året var det ljusare igen och både den turkiska börsen och valutan steg. Svenskarnas Turkietfonder ökade med nästan 45 procent, varav cirka 15 procentenheter tillskrevs en starkare lira.

I år har det varit tvärtom igen. Turkietfonderna har fallit med cirka 4 procent i lokal valuta och liran har tappat ytterligare sex procentenheter mot den svenska kronan.

Det beror på att Turkiet lider av både politisk osäkerhet och har hamnat mitt i en geopolitisk kris. I juni hölls parlamentsval och regeringspartiet, AKP, förlorade sin majoritet. Vinnarna blev landets kurdiska minoritet som för första gången valdes in i parlamentet. Första börsdagen efter valet tappade den turkiska aktiemarknaden 6 procent vilket var en tydlig reaktion på den politiska osäkerheten.

Turkiet har också hamnat mitt i Syrienkrisen. Landet tar emot stora mängder flyktingar och slåss samtidigt mot IS som slår tillbaka. Den 20 juli genomförde IS ett självmordsdåd nära den syriska gränsen. 33 personer dog och hundratals skadades. I veckan genomfördes ytterligare två bombdåd, denna gång i Istanbul.

Samtidigt har de frihetskämpande kurderna trappat upp sitt agerande mot president Erdogan och de styrande genom ett antal attentat. Turkiet har svarat med flyganfall mot PKK-gerillan. Flera demonstrationer mot regeringen har genomförts i både Ankara och Istanbul.

I veckan bröt koalitionssamtalen mellan det styrande AKP-partiet och oppositionspartiet Republikanska folkpartiet (CHP) samman utan något avtal. Landets medier börjar nu spekulera i att det snart kan bli ett nyval vilket sannolikt ökar den politiska oron.

De strandade samtalen resulterade i ytterligare försvagning av den turkiska liran. Placera tror att det kan bli betydligt värre innan det blir bättre och avråder fondsparare att välja Turkietfonder i dagsläget.