När Christian Sandström, som gjort sig känd som en flitig debattör av den gröna omställningen, gästade Placerapodden för ett år sedan stod Northvolt-kollapsen i centrum.

Sedan dess har flera av de mest uppmärksammade gröna projekten hamnat i nya svårigheter.

Gröna stål-bolaget Stegra är ett av dem. Sandström pekar på det finansieringshål på minst 15 miljarder kronor som uppdagades under sommaren och hösten.

I april stod det sedan klart att familjen Wallenberg går in som största ägare i bolaget, vilket löste de mest akuta finansiella problemen.

"Jag tror att det blir ett utfall ungefär som när Lyten tog över Northvolt. Man gör bruk av den gröna baskraften i form av vattenkraft till att sätta upp datacenter. Jag tror inte det blir något grönt stål", säger Sandström.

Cinis Fertilizer blev nästa domino

Ett annat bolag som fått ett tufft år är gödselproducenten Cinis Fertilizer, som gick i konkurs tidigare i år.

Sandström pekar på flera likheter med Northvolt. Affärsmodellen byggde delvis på restprodukter från batteritillverkaren och bolaget hade samtidigt svårt att få ordning på den egna produktionen.

"Det var mycket planer, expansion och stora ambitioner. Men när man skrapade på ytan fungerade inte produktionen som tänkt och till slut tog pengarna slut", säger han.

Han lyfter också fram att Northvolts kollaps sannolikt förvärrade situationen, även om problemen enligt honom i grunden fanns inom Cinis egen verksamhet.

Powercell och vätgasen

Under våren hamnade även Powercell i fokus efter en granskning från SVT och NRK.

Granskningen ifrågasatte bolagets uppgifter om livslängden på vissa bränsleceller. Enligt interna källor som intervjuades låg den faktiska livslängden betydligt under de nivåer som kommunicerats.

Sandström, som länge varit skeptisk till vätgasteknikens kommersiella möjligheter, ser inte avslöjandena som särskilt förvånande.

Han har även granskat bolagets rapportering till myndigheter och menar att långvarigt beroende av offentliga stöd bör få investerare att reagera.

"Många tänker att bidrag är gratispengar. Men min erfarenhet är att bolag som under lång tid är beroende av stöd ofta har svårare att visa att affärsmodellen fungerar på egna meriter", säger han.

Vindkraftens kannibalism

När det gäller vindkraft pekar Sandström på ett problem som blivit allt tydligare de senaste åren, den så kallad kannibalisering.

Ju mer vindkraft som byggs ut, desto oftare uppstår stora elöverskott när det blåser. Det pressar elpriserna och försämrar lönsamheten för befintliga anläggningar.

Sandström menar att utvecklingen redan syns genom fler minuspriser på elmarknaden, ökad export och växande förluster i många vindkraftsprojekt.

På sikt riskerar detta även att påverka värdet på nya anläggningar och därmed marknaden för projektutvecklare som Eolus Vind och Orrön Energy.

Skeptisk även till små kärnreaktorer

Samtidigt som många gröna projekt brottas med lönsamhetsproblem växer intresset för små modulära kärnreaktorer, så kallade SMR.

Även här manar Sandström till försiktighet.

Lärdomen från Northvolt och Stegra är enligt honom att mycket stora industriprojekt kräver erfarenhet, kapitalstyrka och organisationer som byggts upp under lång tid.

"Det är få stora industrikoncerner i världen som har förmågan att genomföra den typen av projekt. Startups och entreprenörsdrivna bolag är ofta sämre rustade för den typen av komplexa satsningar", säger han.

Gröna vinnarna i bakrgunden

Trots kritiken mot flera uppmärksammade projekt avfärdar Sandström inte idén om en grönare ekonomi.

Tvärtom menar han att de verkliga framgångarna ofta sker i det tysta.

I stället för stora miljardprojekt lyfter han fram gradvisa förbättringar genom energieffektivisering, teknikutveckling och innovation.

"Det är de tysta mästarna som driver utvecklingen framåt. Inte de stora invigningarna, bidragen och visionerna om revolutionerande omställningar", säger han.

Inför hösten väntar han sig samtidigt nya problem för delar av vätgassektorn och för projekt kopplade till koldioxidinfångning.

Lyssna på hela avsnittet av Placerapodden här eller här.