Det är förstås en chansning att spara för att kunna leva gott fram till 80, när man som Helene hade en mamma som blev 100. Men det är så hon tänker. Helene sparar för att kunna leva bra medan hon fortfarande kan och vill ha roligt. Och roligt har hon. Almanackan är fulltecknad. Det är teater, opera, middagar, resor, vänner och barnbarn.

"Jag unnar mig livets goda. Jag älskar Österlen och hyr hus där varje sommar. Jag har bil och jag tycker om att ha gäster och bjuda på middagar. Om jag vill kan jag köpa ett par skor som kostar 1 200 kronor. Jag lever ett bra liv och det är för att kunna fortsätta göra det som jag sparar. Men sparandet är också en trygghet och ger en enorm känsla av frihet".

Helene är uppväxt med att man ska lägga undan för morgondagen. Hon har tydliga minnen från barndomen, när hon fick sin veckopeng av pappa och även fick redogöra för hur hon använde den. Det mesta satte hon in på postsparbanken, där man fick så vackra frimärken i bankboken för varje sparad krona. Men det var egentligen först i början av 80-talet som hon började spara på ett strukturerat sätt. Då tog hon en pensionsförsäkring i Skandia och avsatte en summa varje månad.

"Den försäkringen faller ut nu med en dryg tusenlapp varje månad i 15 år", berättar hon.

I början av 90-talet satsade hon på IPS, individuellt pensionssparande, i fonder.

"Det var min son som tipsade mig. Han är civilekonom och lärde mig att fördela riskerna och inte lägga alla ägg i samma korg. Jag satsade på branschfonder som läkemedel och teknik och hade cirka 70 procent aktiefonder och 30 procent obligationer och blandfonder. Jag bytte fonder beroende på hur börsen utvecklade sig. De pengarna ska jag börja ta ut i maj i år. De faller ut med ungefär 1 500 per månad under åtta år och blir ett bra tillskott", säger Helene, som är mycket nöjd med att ha sett om sitt hus.

Men det som är grunden i hennes sparande idag, är den affären hon gjorde för fyra år sedan när hon sålde sin bostadsrätt och flyttade till en hyresrätt i ett seniorboende på Lidingö.

"Det är mitt livs affär", säger hon. 

Nu sparar Helene Amneus genom att låta kapitalet förränta sig. När hon sålde lägenheten, köpte hon två kapitalförsäkringar som hon omsatte för två år sedan och förvandlade till en aktieportfölj. Hon har satsat på aktier i Ratos, Öresund och Industrivärden och tre hedgefonder med låg risk.

"Det går jättebra. Kapitalet har ökat massor",  säger hon förtjust.

En gång per år träffar hon sin mäklare och fattar ett nytt sparbeslut för kommande år. När börsen är skakig ringer hon sin son och frågar vad hon ska göra. För det mesta säger han att hon inte ska bry sig.

Helene Amneus tycker att hon lever i den bästa av världar. Hon har en pension på cirka 14 000 kronor (efter skatt) som förstärks av pengarna från Skandia. Snart börjar även IPS-pengarna falla ut. Hon har en ordentlig buffert på banken och en aktieportfölj som hon kan sälja av vid behov.

"Men att sälja är inte så lätt. Då har jag lille Luther som sitter på axeln och undrar om jag verkligen behöver använda pengarna", säger hon.

Någon dålig affär tycker inte Helene att hon gjort någon gång.

Kerstin Stålbrand