Med över 100 miljoner invånare och en växande medelklass har Filippinerna en stor bas av hushåll vars konsumtion är en viktig drivkraft för tillväxten. Och den är hög. Filippinerna har gått från eftersläntrare till mönsterelev de senaste åren med en genomsnittlig tillväxttakt i BNP kring 5-7 procent årligen.

”Utlandstransfereringar, business process outsourcing (BPO) och turism är de tre pelare som BNP-tillväxten vilar på”, säger Linda Blom, förvaltare på FIM-fonder.

Transfereringarna är kapitalflöden från de 12 miljoner filippiner som är bosatta utanför landets gränser, den största diasporan i världen. Uppskattningsvis uppgår dessa kapitalflöden till 24-25 miljarder dollar årligen och det är en viktig kapitalkälla för landet.

Den filippinska arbetskraften är eftertraktad, med bra språkkunskaper i engelska och en serviceinriktad inställning. Det är egenskaper som också utgör grunden för den andra pelaren – BPO.

Detta, det vill säga outsourcing, är en av de snabbast växande branscherna med en tillväxttakt på 15-20 procent årligen och branschen utgör omkring 5 procent av landets BNP för närvarande. I och med den höga tillväxten så ökar andelen snabbt. I denna bransch är kostnadsläget avgörande och här har Filippinerna en klar konkurrensfördel.

Enligt Linda Blom på FIM kan man se att Filippinerna tar marknadsandelar från till exempel Indien inom denna sektor, just på grund av det konkurrenskraftigare kostnadsläget.

Ett av de bolag som Placera har besökt under vår Asienresa är svenska Transcom som bekräftar bilden av en bransch med hög tillväxt. Utöver kostnadsläget anser bolaget att språk och attityd också är två viktiga faktorer som talar till Filippinernas fördel.

Det tredje benet i landets tillväxttema är turismen. Det är fortfarande en relativt ung industri eftersom infrastrukturen i landet är eftersatt, vilket kan bromsa möjligheterna att få igång en starkare turisnäring.

Det pågår stora projekt inom bland annat kasino och resorts, vilket förväntas locka såväl inhemska som utländska turister från företrädesvis andra delar av Asien. Men än så länge så är de stora projekten i tidig utvecklingsfas.

Just infrastrukturen förefaller vara en hämsko för utvecklingen. Linda Blom på FIM fonder menar att en knäckfråga för landets utveckling är huruvida regeringen kan genomföra de projekt och avregleringar som krävs för att lyfta ekonomin till "nästa nivå". Det finns många projekt på förslagsnivå men genomförandet har släpat efter.

Här kan årets presidentval bli en drivkraft för såväl landets ekonomi, som dess börs. Förväntningarna är höga på att nästa president ska bli mer handlingskraftig, men oskerheten är stor.

Det saknas inte heller risker. Internationella investerare har varit frustrerade med den nuvarande administrationens relativt låga investeringsnivåer inom exempelvis infrastrukturen. Samtidigt finns regleringar som försvårar direktinvesteringar, till exempel att utlänningar inte får äga mark.

Ytterligare en stor utmaning för Filippinerna är en utbredd fattigdom, tillväxten till trots.

Över lag framstår landets befolkning som dess största tillgång men det är inte alla som ännu kunnat ta del av den ekonomiska utvecklingen.

BNP per capita har nästan fyrfaldigats sedan 1980-talet men fortfarande uppskattas nästan 28 procent av befolkningen leva i fattigdom.

Vägen ur detta är bland annat stora satsningar på utbildning där skoltiden efter grundskolan nyligen förlängdes med två år och i Filippinerna utexamineras omkring 500 000 studenter årligen.

Det blir en stor grund för den växande medelklassen som framstår som den viktigaste tillväxtfaktorn i denna komsumtionsdrivna ekonomi.

Den filippinska börsen har utvecklats positivt, driven av den höga tillväxten men värderingen framstår, med svenska mått mätt, som hög med ett genomsnittligt p/e-tal kring 19. Det motiveras med en förväntad vinsttillväxt för börsbolagen kring 20 procent. Om den prognosen står sig, då kan det nog finnas potential på börsen i Manila.