Den 1 april höjdes bolånetaket från 85 till 90%. Samtidigt slopades det skärpta amorteringskravet. Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, har räknat på vad det betyder för olika typer av hushåll.

Störst ökning av låneutrymmet får de som tjänar bra. Ta ett par som tjänar 55 000 kronor var i månaden och har 800 000 kronor i kontantinsats. Tidigare kunde de låna cirka 4,5 Mkr. Nu kan de låna 7,2 Mkr. Det är 2,7 Mkr mer, eller en ökning på nästan 60%. Det högsta pris de kan betala för en bostad stiger från 5,3 till 8 Mkr.

“De som gynnas mest i form av störst ökning av maxlånet är hushåll som har råd att betala för ett större lån, men som tidigare hämmades av det förra kontantinsatskravet. Med samma kontantinsats som tidigare kan man nu köpa för upp till 50 procent mer, förutsatt att inkomsten klarar det större lånet”, säger han.

Amorteringen avgör för mellanskiktet

För hushåll med lägre löner gör det slopade amorteringskravet i stället skillnaden. Ett par med två barn som tjänar 35 000 kronor var har inte råd med ränta och amortering på ett större lån. Ett högre bolånetak hjälper dem alltså inte på egen hand. Men utan extraamorteringen blir månadsbetalningarna lägre. Det frigör utrymme i budgeten, och maxlånet växer med cirka 560 000 kronor, eller 14%.

Får inte låna mer – men behöver spara mindre

Vilka får då liten eller ingen hjälp av de nya reglerna?

“Det är hushåll där inkomsten inte täcker utgifterna för ett större lån. Dessa hushåll får en liten eller ingen ökning av maxlånet”, säger Stefan Westerberg.

Foto: Foto: Press

I Länsförsäkringars räkneexempel står ett par med två barn och 25 000 kronor var i lön helt still. Maxlånet ligger kvar på 1,9 Mkr. Samma sak gäller en ensamstående förälder med samma lön.

Men exemplen bygger på att hushållen redan har 400 000 kronor i kontantinsats per vuxen. För den som inte har det är sparandet det stora hindret, och där har kraven sänkts. En bostad för 2 Mkr kräver nu 200 000 kronor i kontantinsats i stället för 300 000.

“De nya lättare bolånereglerna sänker trösklarna till bostadsmarknaden särskilt bland de med lägre inkomster och mindre sparat kapital”, säger Stefan Westerberg.

Kan pressa priserna uppåt

Enligt Tidöregeringen ska reformen mycket riktigt göra det lättare för unga och förstagångsköpare att ta sig in på bostadsmarknaden. Men det är inte alla som har sällat sig till hyllningskören. Bland annat har Konjunkturinstitutet har kritiserat den för att riskera att pressa upp bostadspriserna.

Westerberg räknar också med en effekt på priserna.

“De nya bolånereglerna är en strukturell förändring som enligt min bedömning ger stöd åt högre bostadspriser än vi annars skulle ha haft”, säger Stefan Westerberg.

Hur stor effekten blir och när den kommer beror på räntor, konjunktur, bostadsutbud och hushållens framtidstro. Westerberg tror att oron i omvärlden kan ha hållit tillbaka köparna hittills.

“Om osäkerheten minskar och aktiviteten ökar kan det större låneutrymmet lättare omsättas i högre priser.”

Då kan en del av lättnaden för köparna försvinna.

“Om utbudet av bostäder inte ökar riskerar en del av förbättringen för köparna att ätas upp av högre priser och större skulder”, säger Stefan Westerberg.

“Lättare sagt än gjort”

Hans råd till den som funderar på att köpa är att inte stirra sig blind på maxlånet.

“Min ingång är att man inte bör låna mer bara för att man kan. Ett större möjligt bolån är inte automatiskt ett lämpligt bolån. Det är förstås lättare sagt än gjort. För många är bostaden inte bara ’tak över huvudet’ utan också en fråga om livsstil och status. Men det är den egna ekonomin och de egna marginalerna som ska avgöra hur stort lån man tar.”

Ensamstående utan barn, 400 000 kr i kontantinsats

Ensamstående med ett barn, 400 000 kr i kontantinsats

Par utan barn, 800 000 kr i kontantinsats

Par med två barn, 800 000 kr i kontantinsats

Källa: Länsförsäkringar. Modellberäkning med 6,5% kalkylränta och ett tak på sex gånger bruttoårsinkomsten.