Rob Arnott anser att vanliga kapitalviktade aktieindex har ett inbyggt fel eftersom en akties marknadsvärdering bestämmer dess vikt i aktieindex. Ett kapitalviktat index är alltid överviktat på övervärderade aktier och följaktligen underviktade på undervärderade aktier. Följden blir att indexet alltid följer med i alla börsbubblor och kraftiga nedgångar.
Kort kan man sammanfatta skillnaden så här:
I ett fundamentalviktat index är det bolagens nyckeltal som ligger till grund för indexvikterna, men i ett kapitalviktat index bestäms vikten av hur marknaden har värderat en aktie.
Rob Arnott uttryckte det så här för Placera Nu vid en intervju i höstas:
"I kapitalviktade index är det marknaden som gissar värdet, medan det i fundamentalviktade index är de verkliga värdena som avgör. I fundamentalviktade index kommer värdeaktier att väga tyngre i förhållande till tillväxtaktier jämfört med ett vanligt kapitalviktat index." Dessutom finns det, enligt Rob Arnott, betydligt färre "fallen angels" i ett fundamentalviktat index. Med "fallen angels" menas bolag som ena stunden väger tungt i index för att sedan snabbt minska i vikt på grund av ett kraftigt kursfall.
Följande fyra komponenter ingår när man beräknar vikter till fundamentalindexet:
Bokfört eget kapital (senaste rapporterade värde)Kassaflöde (5 års medelvärde)Omsättning (5 års medelvärde)Utdelningar (5 års medelvärde)
I de beräkningar som Rob Arnott har gjort hade ett fundamentalviktat index på den amerikanska aktiemarknaden givit mer än 2 procent bättre avkastning än S&P500 under perioden 1962-2005. Och dessutom hade det fundamentalviktade indexet en lägre volatilitet än S&P500-indexet.
Mot slutet av IT-yran utgjorde till exempel Ericssonaktien en tredjedel av det totala börsvärdet, vilket slog igenom i de kapitalviktade börsindexen. När börsen bottnade under 2002 utgjorde Ericssonaktien omkring 5 procent av börsvärdet. I dag står Ericsson för lite drygt 12 procent av OMXS30-indexet, som visar de trettio största aktierna på svenska börsen. I ett fundamentalviktat index hade Ericssonaktien haft en klart mindre framträdande roll.
På den svenska
marknaden finns det för närvarande bara två sparprodukter som följer fundamentalviktade index. De är XACT F Euro och XACT F Sweden. XACT fonden F Euro, som startade i höstas, baseras på ett fundamentalviktat index för europeiska aktier och XACT F Sweden på en svensk motsvarighet. XACT F Euro är den första fonden i Europa som baseras på ett fundamentalviktat index.
Om de beräkningar
som XACT presenterar stämmer, kommer de här två fonderna att ge en högre avkastning till lägre risk och i så fall kan de vara lösningen på den gordiska knuten. Och i så fall är det här helt klart ett intressant alternativ att ha i sin portfölj. Men än så länge har de båda fonderna funnits alldeles för kort tid för att se om fonder uppfyller det de utlovar.